Har vädret blivit mer extremt?

Nästan dagligen får vi höra att det pågår klimatförändringar som orsakar mer extremt väder – torka, översvämningar, orkaner och – lite överraskande kanske – snöfall. Och eftersom det alltid är extremt väder någonstans i världen har media alltid dramatiska bilder att visa. Men aldrig klimatstatistik.

Intressant nog genomskådade ledarskribenten på Brisbane Courier det här redan 1871:

Onormalt väder är normalt

Klimat handlar om statistik, inte om vad som hände just den här sommaren eller vintern. Så, här är lite statistik:

Nederbörd (extremt torrt eller blött)

Global uppvärmning sägs leda till fler och längre torrperioder, men också ökad nederbörd som leder till översvämningar och erosion. Olika regioner är sårbara på olika sätt – där det är torrt blir det torrare, där det är blött, blir det blötare.

Om vi börjar med torka, så har den faktiskt både minskat och blivit mindre extrem globalt sett sedan 1983:

Torka

Det stämmer ju faktiskt bra med att det blivit varmare, och det har det ju. En varmare atmosfär kan hålla mer fukt, och avdunstningen från haven ökar, vilket leder till mer nederbörd (både i form av regn och snö).

Antalet värmerekord har faktiskt minskat kraftigt sedan 1930-talet. Här USA, där vi har bäst data:

Christy, värmerekord

1930-talet i USA är berömt för ”the dustbowl”, den extrema torka som förvandlade bördig jordbruksmark till sandöken och drev tusentals människor på flykt. Det kan man bland annat läsa om i nobelpristagaren John Steinbecks roman Vredens druvor. Så här kunde det se ut:Colorado - Depression-era dust storms - Pictures - CBS News

Dustbowl

Men om man startar kurvan 1960, som amerikanska Miljödepartementet (EPA, Environmental Protection Agency) gjorde i sin National Climate Assessment (NCA) inför klimatmötet i Paris 2015, ser det dock ut som en ökning (röda staplarna, resten av grafen visar man inte):

EPA US temperaturesOch även om skogsbränder gärna blåses upp som exempel på hur allt blivit värre, så var det inte bättre förr. Tvärtom, enligt amerikanska jordbruksdepartementet:

Men inte om man startar kurvan 1980, det amerikanska miljödepartementet (EPA) gjorde i sitt National Climate Assessment inför klimatmötet i Paris 2015:

Extreme Wildfire Fraud In The National Climate Assessment ...

Inte heller globalt sett har några nya värmerekord satts sedan 1977 (data från WMO, World Meteorological Organisation):

Globala värmerekord WMO

Om vi tittar närmare på USA, som har bra väderstatistik, så kan vi se att totalt sett har det varken blivit torrare eller blötare. Torrt och blött väder växlar cykliskt, men utan trend under åren mellan 1974 och 2014, allt medan koldioxidhalten i atmosfären skjutit i höjden:

a5b317_bd32fdaa2bc842e3a930606d30094d48mv2Och här är data för ett par regioner i USA, som redan har ett torrt klimat och därför skulle vara särskilt känsliga för torka till följd av global uppvärmning – Texas och Kalifornien:

a5b317_1448a39a3773478e9514d588b7bbbe9amv2

Kalifornien har haft torka sedan 2014, och många har fruktat att den skulle bli permanent. Huruvida den blöta vintern 2016-17 markerade slutet på torkan eller inte återstår att se:

Kalifornien 2014 och 2017

Torrperioder är normalt för Kalifornien, men de var både längre och svårare under 1900-talet, framför allt på 20- och 30-talen:

California ny

Men det gäller att ta tillvara vattnet också. En del menar att Kaliforniens vattenproblem handlar lika mycket om politik – exempelvis den inflytelserika miljörörelsens motstånd mot ”ingrepp i naturen” – som om klimat (källa).

De senaste 600 åren har sydvästra USA varit jämförelsevis blött, och de senaste 150 årens torrperioder kan inte på långa vägar mäta sig med de långa perioder av svår torka som rådde under medeltiden:

Drought is normal in the westNederbörden har ökat i hela världen sedan 1950, vilket alltså är en förväntad effekt av att jordens medeltemperatur stiger (bruna staplar=torrt, gröna staplar=blött):

Precipitation worldwide

Torrare och blötare perioder avlöser varandra i ett vågmönster. Det talar för att det är naturliga processer som i huvudsak ligger bakom förändringarna, snarare än människans utsläpp av växthusgaser, som ju bara går i en riktning – uppåt. Någon katastrofsignal finns i alla fall inte i dessa data.

Även världens torraste områden har fått mer regn de senaste årtiondena, vilket bidragit till krympande öknar. Sahelbältet söder om Sahara, som upplevde svår torka under 1980-talet, har också fått mer nederbörd de senaste 20 åren när det blivit varmare globalt (källa):

a5b317_024f0766e5894326a17e03f3e0738ebcmv2

Det är alltså inte riktigt sant att ett varmare klimat orsakar mer torka ens i torra områden. Sahara grönskade, med sjöar, floder och goda jaktmarker för mellan 12 000 och 5 000 år sedan när den globala medeltemperaturen var mycket högre än idag. Men den långsiktiga trenden i Sahel de senaste dryga hindra åren talar snarare för att det blivit lite svalare än lite varmare. Någon katastrof verkar dock inte vara på väg.

I torra områden är regnet förstås välkommet, men hur påverkas områden som normalt är mycket blöta när nederbörden ökar?

Data från Indien talar inte för någon dramatisk utveckling, utan bara ett tydligt cykliskt vågmönster (och möjligen en svagt minskande trend):

Rajan's Take: Climate Change: How Indian Farmers Beat the ...

Det finns dock statistik som ser mer oroande ut. Inför FN:s klimatmöte i Paris 2015 sammanställde den amerikanska administrationen under president Obama rapporten National Climate Assessment, en sammanfattning av hur klimatet i USA utvecklats:

a5b317_72062365a9bf4d83846d04d964865f29mv2

Ett av rapportens nyckelbudskap (Key Message 6) var att den häftiga nederbörden, som orsakar allvarliga översvämningar, ökat i USA under de senaste 30–50 åren. En kontroll med data från USHCN (US Historical Climatology Network) visar att det faktiskt stämmer att antalet dagar med mer än 5 cm nederbörd ökat under denna tid:

a5b317_672505bd960f4f87af8b6a08c86533femv2

Men varför valde man att redovisa data från just 1958 och framåt?

Svaret kan du ge själv genom att titta på nedanstående graf över hur den häftiga nederbörden förändrats under hela 1900-talet:

a5b317_d25a3a723adf48768b5e0d5ecbcb1e0amv2

Här är för övrigt historiken för extrem nederbörd i Sverige (källa: SMHI):Sverige, extrem nederbörd

Och för antalet torra dygn (källa: SMHI):
Sverige, torra dygn

Stormar

Tvärtemot vad många tror förutspår inte FN:s klimatpanel att stigande temperaturer leder till fler stormar.

Förklaringen är att polerna värms snabbare och mer än ekvatorn när den globala medeltemperaturen stiger, vilket betyder att temperaturskillnaderna, som driver luftströmmarna, jämnas ut.

Men det är svårt att hävda att det hänt något dramatiskt alls sedan 1970:

“Extreme Weather” Page | Watts Up With That?

Kurvan går lite upp och ner, utan att antalet stormar vare sig ökar eller minskar. Från 1972 kan man visserligen påstå att trenden till 2018 är minskande, men från 1978 är den å andra sidan ökande. I själva verket är det väl en kurva med cyklisk vågform, som tydligt talar för att förändringarna är naturliga.

Däremot antas stormarna bli energirikare när haven blir varmare. Men data sedan 1972 talar inte för någon katastrofal utveckling i det avseendet heller, bara kortsiktiga förändringar som knappast kan förklaras med global uppvärmning på grund av stigande koldioxidhalt:

Look at the trends in extreme weather & see the state of ...

Räknar man från 1972 är trenden visserligen svagt ökande (starkare om man börjar 1975!), men från 1993 är den minskande. En klimatcykel, helt enkelt.

Köldknäppar

Det låter som en motsägelse, och bara ytterligare ett exempel på det gamla vanliga, att global uppvärmning påstås orsaka ALLT – både mindre snö och mer snö, torka och ösregn, saltare hav och mindre salta hav. Ingenting verkar kunna falsifiera påståendet om global uppvärmning. Vare sig sommaren blir kall eller varm, stormarna blir fler eller färre, vintrarna varmare eller kallare – vad som än händer så påstår man att det beror på global uppvärmning.

Men ibland är paradoxen skenbar. Att det snöar mer i kalla områden kan exempelvis mycket väl bero på att det blivit varmare i varma områden så att mer vatten avdunstat.

Å andra sidan är klimathotet förstås inte den enda tänkbara förklaringen till vare sig mer eller mindre nederbörd, och tittar man närmare på olika väderfenomen finner man normalt andra, naturliga förklaringar och inte global uppvärmning orsakad av människan.

Så, hur är det med de senaste årens rejäla köldknäppar i Nordamerika?

För tredje året i rad har vintern i Kanada och USA varit hård och kall med tidvis extrem kyla och stora mängder snö. Många har säkert börjat tvivla på klimathotet av den anledningen, men den officiella förklaringen är – global uppvärmning. Och det nya ordet på allas läppar är ”Polar vortex”, polarvirveln.

Hur kan global uppvärmning orsaka kalla vintrar? Jo, det verkar faktiskt vara så.

Vad jag kallat ”polarvirveln” är ett oerhört kraftfullt fenomen som uppstår varje vinter i stratosfären, alltså luftskiktet ovanför troposfären (som är närmast jordytan), och som huvudsakligen drivs av temperaturskillnaden mellan polerna och ekvatorn. Det är inte samma sak som ”jetströmmen” som ligger högt upp i troposfären, luftskiktet närmast jorden där allt vad vi kallar ”väder” utspelar sig. Men jetströmmen påverkas av polarvirveln. En stark polarvirvel håller jetströmmen på plats runt Arktis, där kylan stängs in. Ju större skillnad i temperatur mellan Arktis och ekvatorn, desto starkare polarvirvel och jetström.

Om den globala medeltemperaturen stiger, så påverkas polerna mer än ekvatorn, vilket innebär att temperaturskillnaden som driver polarvirveln minskar, och polarvirveln blir svagare och kan splittras i flera delar. Det gör att jetströmmen kan ringla söderut och släppa ner kall luft från Arktis, vilket drar in varmare luft över Arktis.

Teoretiskt är det alltså fullt rimligt att global uppvärmning skulle kunna orsaka kalla vintrar i Nordamerika.

Men vi vet faktiskt att antalet köldknäppar i USA har minskat under hela den tid som global uppvärmning varit på tapeten, så det finns goda skäl att anta att de inte har något med global uppvärmning att göra.

Färre köldknäppar i USAGrafen visar hur antalet köldknäppar per år i 27 delstater i den norra halvan av USA har minskat totalt sett från 1900 till idag.

Att köldknäpparna i USA minskat sedan 1935 talar för att polarvirveln totalt sett blivit lite starkare, kanske för att det blivit lite kallare, och att temperaturskillnaden därmed ökat mellan Arktis och ekvatorn.

Det stämmer också med de data för temperaturerna i USA som inte utsatts för ”justeringar”, dvs ”råa”, obearbetade temperaturdata (källa: Realclimatescience.com):


USA, measured - reportedHär är ett exempel från Texas på skillnaden mellan den faktiskt uppmätta och den bearbetade, rapporterade temperaturen:

NOAASouthMeasuredVsReportedOch det är, som vi vet, inte bara i USA som NASA ”justerat” avsvalning till uppvärmning, utan i hela världen, bland annat i Reykjavik på Island:
Reykjavik measured reportedSå ja, global uppvärmning kan orsaka kalla vintrar, men det verkar inte vara det som sker, eftersom antalet köldknäppar minskat. Det är snarare sannolikt att det har blivit en aning svalare sedan 1930-talet, vilket i sin tur talar för att koldioxidhalten i atmosfären inte har något avgörande inflytande på klimatet.

Mer om polarvirveln:

Simon James Clark 2017, Quasi-geostrophic influence of the polar stratosphere on the troposphere

Blanca Ayarzagüena et al 2018, No robust evidence of future changes in major stratospheric sudden warmings: a multi-model assessment from CCMI

Fler klimatrelaterade naturkatastrofer rapporteras

Av viss statistik kan man få intrycket att antalet klimatbetingade naturkatastrofer har ökat:

The number of natural disasters is on the rise – Make ...

Men det beror förstås dels på att kurvan startar 1980, men dels också på att rapporteringen blivit noggrannare och effektivare:

EM-DAT är en databas för internationella naturkatastrofer som drivs av CRED (Centre for Research on the Epidemiology of Disasters), och analyseras av IRSS (Institut de Recherche Santé et Société, Institutet för forskning om hälsa och samhälle), som är två institutioner vid UCL, det katolska universitetet i Louvain.

Den här statistiken är uppenbart opålitlig före 1960. 1930-talets torka har inte ett något avtryck alls, trots de stora dödstalen (källa till alla klipp och bilder nedan: Tony Heller och Realclimatescience.com):

Inte heller den gigantiska översvämningen som drabbade östra USA 1936, samtidigt som en fruktansvärd sandstorm rasade i västra USA:

Eller den som dränkte Rhode Island 1938:

Eller drabbade Florida 1928, samtidigt som fyra gigantiska skogsbränder rasade i Kalifornien:

Florida Hurricane 1928

Eller den tornado som dödade eller skadade 4 000 människor i mellanvästern 1925:

1925

Eller den enorma översvämningen i Vermont 1927:

Vermont 1927

Eller orkanen som utplånade Galveston, Texas, år 1900:

This Date In 1900 — Galveston Destroyed By A Hurricane ...

Eller någon annan av de 14 ödeläggande orkaner som drabbade USA mellan 1900 och 1950:

US Hurricanes killed 11000

Eller det ”freak weather” som enligt Los Angeles Times drabbade hela världen 1934:Freak weather 1934

För att inte tala om översvämningarna i Kina 1931:

Den här sortens naturkatastrofer har inte förekommit på decennier. Åtta av USA:s värsta klimatrelaterade naturkatastrofer skedde mellan år 1900 och 1936 – innan koldioxidhalten i atmosfären börjat stiga nämnvärt (källa: Tony Heller):

Värsta naturkatastroferna i USA

Skälet till att antalet rapporterade naturkatastrofer ökat efter 1960 är alltså att man bortser från alla dessa stora händelser, men också att man numera räknar med även små och medelstora.

Man har uppenbarligen inte koll på de storas katastroferna före 1960, men numera räcker det med att ett av fyra mycket lågt ställda kriterier är uppfyllda för att ett naturfenomen ska räknas som en internationell naturkatastrof, till exempel att minst 10 personer dör eller 100 personer påverkas. Det var inget som rapporterades och dokumenterades före 1960:

Definition katastrof

Och mycket riktigt är en växande andel av de naturkatastrofer som rapporteras små eller mindre:Proportion disasters

Människan har gjort klimatet mindre farligt, inte mer

Klimatet verkar inte ha blivit farligare, men det är ingen tvekan om att det alltid kommer att förekomma klimatrelaterade katastrofer, vare sig de beror på koldioxidutsläpp eller inte. Men användningen av fossila bränslen har gjort klimatkatastrofer och -variationer mindre farliga.

Statistiken är tydlig – antalet ”klimatrelaterade dödsfall” har sjunkit med 98% sedan 1900-talets början.

Klimatrelaterade dödsfall

Den billiga, pålitliga, mångsidiga och lätthanterliga energin från fossila bränslen gjort det möjligt för oss att bygga samhällen som är betydligt säkrare för väder- och klimatkatastrofer. Människans förmåga att stå emot vädrets makter ökat tack vare all den teknologi som tillgången på billig och pålitlig energi har möjliggjort. Vi klarar inte bara katastrofer bättre, utan även oväder, värmeböljor och köldknäppar, tack vare bättre byggnadsteknik, luftkonditionering, uppvärmning och – i värsta fall – snabba transporter till avancerad sjukvård.

Istället för att göra klimatet farligt har alltså de fossila bränslena bidragit till att göra människan tryggare när stormar, torrperioder, översvämningar och skogsbränder härjar.

Naturen ger oss inte ett säkert klimat som vi gör farligt, utan ett farligt klimat som vi gör säkert. Det verkliga hotet från klimatet är inte ett problem som orsakats av fossila bränslen, utan ett problem som fossila bränslen i stort sett har löst.

 

Kategorier Okategoriserade

3 reaktioner till “Har vädret blivit mer extremt?

  1. lassevanja@hotmail.com 23 mars, 2019 — 18:20

    Dina kommentarer är så sansade, så väl avvägda och så sakliga. Tack. Önskar att våra media kunde delge allmänheten dina artiklar. Lasse i Sigtuna

    Gillad av 1 person

  2. lassevanja@hotmail.com 23 mars, 2019 — 18:30

    Jag skulle gärna vilja skicka dig tankar men vart skickar jag dom. Jag försöker bidra till en mera nyanserad klimatdebatt genom att vidarebefordra dina artiklar till mitt nätverk. Måtte droppen urholka stenen! Och måtte någon snart stiga fram i våra stora media och våga säga ”kejsaren är ju naken”. Lasse i Sigtuna

    Gilla

    1. Staffan Mörner 23 mars, 2019 — 19:02

      Om du inte vill dela dina tankar direkt här i forumet går det bra att skicka meddelanden via ”Kontakt” eller på adressen klimathotet@outlook.com.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close