26 smarta svar till Expressen

Söndagen den 24 februari 2019 levererade Expressen vad nog många uppfattar som ett dråpslag mot ”klimatskeptikerna”, omväxlande helt felaktigt och tendentiöst kallade ”klimatförnekare”, betitlad ”23 smarta svar att ge till alla klimatskeptiker”.

Men alla dessa ”smarta svar” är vilseledande, felaktiga och okunniga, eller annars missriktade. Jag ska gå igenom dem ett och ett, vilket inte alltid är så enkelt eftersom flera av argumenten är svepande och blandar ihop olika frågeställningar.

Det visar sig redan i inledningen, som staplar påståenden om ”klimatskeptikerna” på varandra utan större urskillning, redan innan det första ”smarta svaret”. I praktiken handlar det därför om 23-26, eller kanske 27, påståenden som man framställer som skeptikernas starkaste argument, och anser sig tillbakavisa med slagkraftiga argument.

Man har uppenbart hämtat påståendena som tillskrivs skeptikerna från bloggen ”Skeptical Science”, som drivs av den australiske kommunikatören John Cook, som också ligger bakom den djupt bristfälliga och missledande ”studien” som påstår att 97% av alla klimatforskare är överens om att människan är huvudorsak till den globala uppvärmningen.

Jag förstår att Cooks blogg uppfattas som en guldgruva av klimataktivister, men den bygger till stor del på ”halmgubbar” (missrepresentationer) av de skeptiska ståndpunkterna, och genomgående på tvivelaktiga argument. Det finns gott om kritik av dem, bland annat från den tjeckiska fysikern Luboš Motl som kommenterat Cooks argument systematiskt på The Reference Frame.

Här är mina korta svar på innehållet i Expressens artikel. Mer utförliga resonemang kring alla dessa frågor finns förstås på klimathotet.com.

”Koldioxid är livets gas.

Det säger vissa klimatskeptikerna som inte anser att människan påverkar miljön på ett negativt sätt. De är dock i minoritet. 97 procent av all miljöforskning säger att det är människans fel.

Enligt klimatskeptiska sajter är människans påverkan på miljön minimal.

Dessutom hävdar vissa att halten koldioxid i naturen är oroväckande låg. Att den skulle öka är bara bra.

Det här är ett av de vanligaste påståenden från de så kallade klimatförnekarna.”

Jag bortser från den slarviga, och förhoppningsvis inte avsiktliga, sammanblandningen av ”miljö” och ”klimat”, som får skeptikerna att framstå som ointresserade av miljön. I själva verket drivs många, däribland jag själv, av en oro för att klimathotet tar uppmärksamhet och resurser från miljöproblem som vi faktiskt vet existerar.

Expressen radar upp påståenden som de tillskriver de ”så kallade klimatförnekarna”:

  1. Koldioxid är livets gas.
  2. Människan påverkar inte miljön på ett negativt sätt.
  3. 97% av all miljöforskning är överens om att det är människans fel.
  4. Människans påverkan på miljön är minimal.
  5. Halten av koldioxid är oroväckande låg. Att den skulle öka är bara bra.
  6. Människan kan inte påverka klimatet.
  7. Arbetet med att komma tillrätta med problemen är meningslösa.

Att koldioxid har positiv betydelse för miljön kommer sällan fram i klimatdebatten, men är förstås inte något som bara klimatskeptiker hävdar. Koldioxid är nödvändigt för fotosyntesen, och de ökande halterna har bidragit till en grönare jord, med tåligare växter och större skördar. Växtligheten mår bara bra av mångdubbelt högre halter än vi har idag, och den förindustriella trenden var att halterna närmade sig gränsen för vad växter klarar.

Få seriösa skeptiker hävdar att koldioxid inte även kan ha en effekt på klimatet, frågan är hur stor den är. Det är faktiskt en genuint kontroversiell och ännu osäker fråga inom klimatvetenskapen, även om många uttalar sig tvärsäkert. Det råder stor enighet om den grundläggande fysiken gällande den direkta växthuseffekten från koldioxid, men stor osäkerhet och oenighet om hur den påverkar klimatsystemet, inräknat förstärkande och dämpande följdeffekter. Här varierar bedömningarna bland forskarna starkt, och osäkerheten är stor, eftersom det finns både stabiliserande och destabiliserande faktorer i denna ekvation, och ingen ännu vet hur de ska vägas mot varandra eller vilka ytterligare, hittills okända faktorer som har betydelse:

Ingen konsensus om klimatkänslighetTrenden bland de vetenskapliga bedömningarna har det senaste decenniet gått mot allt lägre klimatkänslighet:

cooling of climate sensitivity

Klimatskeptiker drar i allmänhet slutsatsen att klimatet inte är så känsligt och instabilt, och att en ökning av koldioxidhalten i slutändan inte påverkar temperatur och klimat på något oroande sätt. Men de flesta erkänner att det fortfarande är en fråga som inte kan besvaras säkert.

Generellt kan man säga att om de förstärkande effekterna är starkare än de dämpande, dvs om klimatet i grunden är instabilt, och klimatkänsligheten alltså hög, så borde det ha spårat ur för evigt för länge sedan.

Jag skriver mer ingående om detta på Klimathotet.com i det andra kapitlet: Handlar klimathotet bara om grundläggande fysik?

Kärnan i Expressens inledning till artikeln är dock inte vetenskaplig, utan ett auktoritetsargument, avsett att redan från början marginalisera skeptiker och få dem att framstå som ointressanta tokstollar. Argumentet är dessutom är grundlöst.

Jag analyserar det i detalj på Klimathotet.com i det första kapitlet: Vad är 97% av världens klimatforskare överens om?

I de 97 procenten räknar man med en stor mängd forskare som inte alls ägnar sig åt vad som orsakar global uppvärmning, utan bara studerar effekterna av högre temperaturer på ekonomin eller djur- och växtliv givet att FN:s klimatpanel har rätt. Andra som räknas med är forskare som håller med om att människan sannolikt påverkar klimatet i någon utsträckning, men som inte uttalar sig om exakt hur mycket. Bland dessa finns en rad forskare som i realiteten är skeptiker, och har protesterat mot hur de kategoriserats.

Att NASA-GISS (som de flesta litar på eftersom de tror att det är samma NASA som skickade människor till månen) upprepar påståendet att 97% av alla forskare är överens om att människan är huvudorsak till den globala uppvärmningen, med hänvisning till dessa ”studier”, bidrar sannolikt till att få tar sig tid att granska och ifrågasätta dem, och upptäcka hur bristfälliga och tendentiösa de är. När man väl gjort det, faller istället en skugga över NASA-GISS.

”Enligt Vetenskap och folkbildning hävdar den genomsnittlige klimatskeptikern att människan inte kan påverka klimatet och att arbetet att komma till rätta med problemen är meningslösa.”

Att de åtgärder som man hittills kommit överens om har minimal effekt är även FN:s klimatpanel på det klara med. Det krävs mycket mer drastiska åtgärder, som riskerar att medföra andra allvarliga konsekvenser, för att påverka klimatet i någon meningsfull omfattning. Det handlar inte så mycket om att åtgärderna är meningslösa, som att även de riskerar att få negativa konsekvenser som måste vägas mot nyttan. Alternativa energiformer gör oss kanske mer sårbara för klimatförändringar och naturkatastrofer, vad de än orsakas av.

Många klimatförnekare hävdar att obekväma forskare som går mot strömmen tystas för att de sprider ”obekväma sanningar”.

”Vad som skulle vara obekvämt med en vetenskaplig teori som visar att vi människor kan fortsätta att släppa ut obegränsat med koldioxid i atmosfären har man dock inte riktigt klarlagt”, skriver Vetenskap och folkbildning.

Det är obestridligt att forskare som ifrågasätter klimathotet ofta får betala ett högt pris. Det förekommer trakasserier och karaktärsmord, och de riskerar att bli av med både sin statliga finansiering och karriär. Det förklarar varför många av skeptikerna är pensionerade, eftersom de har sin försörjning tryggad och oftast framstående karriär bakom sig.

Det finns många och ofta upprepade skäl till att skeptiker uppfattas som obekväma och det är många som på olika sätt tjänar på klimathotet: forskare som får statliga anslag, medier som säljer på katastrofscenarier och politiker som kan vinna röster. De stora miljöorganisationerna lever på människors rädsla, men det finns även ideologiska drivkrafter.

Jag skriver om detta på Klimathotet.com i kapitlet Är klimathotet en ”konspiration”?, men vill betona att jag i första hand fokuserat på de vetenskapliga frågorna. Att det inte skulle finnas ekonomiska, politiska och ideologiska intressen bakom klimathotet betraktar jag dock som naivt. Det finns idag enormt mycket mer pengar, prestige och moralisk cred i att hålla med den officiella bilden av klimathotet än att ställa kritiska frågor.

Det märker jag själv. Det är väldigt sällan jag får sakliga invändningar från klimataktivister, utan mest personliga påhopp och hånfulla kommentarer.

Vad jag vill hävda är inte bara att det finns kvalificerade klimatforskare som är skeptiska, utan framför allt att det finns genuint osäkra och kontroversiella frågor inom klimatvetenskapen, och att det är mycket som talar för att klimathotet är överdrivet.

Påstående 1: Forskarna överdriver klimathotet

Nej, svarar Martin Hedberg, meteorolog, föreläsare i klimatfrågor och grundare av nätverket Climate Broadcasters Network Europe. Forskarna är återhållsamma i sammanhanget och lägger sig oftast i underkant. De undviker att presentera ”worst case scenario” för att inte riskera att överdriva.

Till att börja med är det alltmer som tyder på att klimatet inte är så känsligt som FN:s klimatpanel antar.  Men det finns många fler skäl att vara skeptisk till klimathotet. Här är ett litet axplock:

  • Klimatmodellerna har förutsagt betydligt högre temperaturer än vad som observerats med hjälp av satelliter och väderballonger sedan 2002.
  • Växthushypotesens viktigaste förutsägelser, till exempel att luften i troposfären över tropikerna skulle värmas snabbare än marken (och bilda en s k ”hot-spot” har inte verifierats).
  • Det har inte blivit mer av extremt väder, vare sig kraftigare orkaner, mer och längre torrperioder och fler och värre skogsbränder eller kraftigare nederbörd vare sig globalt eller i regioner där det borde bli.
  • Den arktiska polarisen minskar inte sedan 10 år. I Antarktis har havsisen ökat i utbredning sedan 1979, och glaciärerna på östra Antarktis har vuxit sedan 1800.
  • Havsvattenståndet ökar, men stabilt och utan märkbara tecken på att förvärras av global uppvärmning, enligt NOAA’s världsomspännande nätverk av tidvattenmätare (Tides&Currents, Sea Level Trends).
  • Hela den ökning av den globala uppvärmningen i den officiella temperaturkurvan från NOAA och NASA som inte kan förklaras naturligt beror på ”administrativa justeringar” som det finns goda skäl att ifrågasätta (se svaret till påstående 11).

Påstående 2: Forskarna är inte eniga om den globala uppvärmningen

Klimatskeptikerna hävdar att eftersom inte ens forskarna är eniga om att det pågår en klimatförändring, så behöver vi inte göra något. Detta på temat: Om det inte är trasigt, laga det inte.

– Jo, forskarna är visst eniga, säger Martin Hedberg. Att hävda att det pågår en global uppvärmning är ingen åsikt. Det finns ingen tvekan att det är vi som ökat växthusgasen och gjort jorden varmare.

Skeptiker förnekar i allmänhet inte att det blivit varmare sedan 1800-talet, eller att vi människor bidragit i någon utsträckning genom att medverka till ökande halter av växthusgaser. Men hur mycket råder det, som sagt (se ovan) både osäkerhet och oenighet om.

Påstående 3: Klimatet har ändrats tidigare

Klimatförnekarna pekar på att vi haft både istid och medelhavsklimat i Östersjön, utan att människor släppt ut växthusgaser.

– Klimatet har ändrats tidigare utan människornas medverkan. Men nu är vi med och rör om i systemet, säger Martin Hedberg. Och vår påverkan är större än naturliga orsaker till klimatförändringar just nu.

Det råder det, återigen, både osäkerhet och oenighet om. Och hela den del av den globala uppvärmningen som inte kan förklaras naturligt beror på ”administrativa justeringar” av data (se svaret till påstående 11).

Så vad betyder det att genomsnittstemperaturen ökar med 2 grader?

– 2 grader låter inte mycket, men det är en halv istid, fast åt andra hållet. Snittemperaturen på jorden var 3–5 grader kallare under senaste istiden. Några enstaka grader gör stor skillnad när det handlar om klimatet.

Det stämmer i princip. Inte nödvändigtvis att mänskligheten går under, men även en synbarligen liten förändring av den globala medeltemperaturen kan få konsekvenser som blir mycket problematiska. Några sådana tecken finns inte ännu, dock, och temperaturen stiger inte som man förutsagt, åtminstone inte enligt data från satelliter och väderballonger.

Det magiska talet 2 grader har dock ingen vetenskaplig grund, utan är en politisk kompromiss. FN:s klimatpanel är en politisk organisation, där politiker förhandlar fram den slutliga rapport som alla läser, ibland innan den vetenskapliga rapporten är klar. Skillnaden mellan vad forskarna säger och politikerna skriver kan vara stor:

IPCC rewritePåstående 4: Det är solens fel att det blir varmare

Under de senaste hundratals åren har antalet solfläckar ökat. Detta har resulterat i att klimatet blivit varmare, menar vissa. 

– Nej, solfläckarna varierar med en periodicitet på 10-15 år. Det syns som krusningar på temperaturmätningarna, men kan inte förklara att det blivit en grad varmare på hundra år, säger Martin Hedberg.

Solen har betydligt fler cykler över flera olika tidsperioder, men antalet solfläckar, som indikerar solintensiteten, samvarierar med temperaturkurvan för 1900-talet, åtminstone tills NOAA justerade bort avkylningen mellan 1940- och 1975 och började sänka äldre temperaturer och justera upp temperaturerna på senare tid. Men det är sant att solintensiteten varierar alldeles för lite för att förklara klimatförändringar på jorden. Men solen kan mycket väl ha ett indirekt inflytande genom att reglera hur mycket kosmisk strålning som når atmosfären och bidrar till molnbildning, som bara med några få % variation har stor betydelse för klimatet.

Påstående 5: Det är ingen fara, inget kommer att hända

– Jodå. Det händer massor av saker. Om det inte räckte med att naturen förändras så kommer risken för konflikter att öka när folk tvingas vandra till exempel till följd av missväxt eller översvämningar, säger Martin Hedberg. Låglänt mark kommer att översvämmas. Städer som Mumbai, Miami och Malmö riskerar att hamna under vatten. Fördämningarna runt Nederländerna kommer inte att räcka och städer som Miami hamnar under vatten.

Ingenting tyder på att det håller på att hända, men självklart skulle en fortsatt global uppvärmning få allvarliga konsekvenser. Men det kan även de drastiska åtgärder få som krävs för att minska koldioxidutsläppen tillräckligt mycket för att göra någon skillnad, givet att FN:s klimatpanel har rätt.

Påstående 6: Djuren kommer att anpassa sig

– Vissa djur och insekter kommer att uppskatta ett varmare klimat. Fästingar får lättare att överleva, men men jord- och skogsbruket kommer att drabbas hårt av att skadedjuren får lättare att klara sig, säger Martin Hedberg.

– Men de flesta missgynnas av förändringar. De har hittat en nisch under de 1000-tal år klimatet varit relativt stabilt. Växter och djur är olika bra på att anpassa sig. En anpassning för en del betyder att de dör ut. Vi förlorar en stor del av mångfalden.

Alla nu levande djur har utvecklats under betydligt högre koldioxidhalt och temperatur än idag. Men visst utsätts djurarter för påfrestningar om de exempelvis tvingas migrera. Nu verkar vi inte vara på väg mot någon katastrof, och att djurarter utrotas idag beror på en mängd olika faktorer som främst har att göra med att mänskligheten tränger sig på, markanvändning och spridningen av kemikalier. Det är med all sannolikhet vad vi borde fokusera på om vi vill bevara mångfalden.

Påstående 7: Temperaturen har inte stigit sedan 1998

Samtidigt som koldioxidutsläppen ökade under perioden 1998–2005 har detta inte påverkat temperaturen. Ingenting har hänt sedan 1998, trots alla varningar, säger en del klimatskeptiker. 

– 1998 var osedvanligt varmt år. Nästan 15 år senare kunde man säga att temperaturen planat ut. Men det är ”cherry-picking”, du väljer det år som bäst tjänar ditt syfte. Man måste titta på hela trenden. Ville jag använda samma taktik skulle jag mäta från 1997 som var mycket kallare. Men argumentet används inte längre eftersom såväl 2014 som 2015 och 2016 var betydligt varmare än 1998.

Här är de satellitdata från University of Alabama som skeptikerna lutar sig mot, och som dessutom stöds av mätningar med väderballonger:

Jag vet ingen seriös klimatskeptiker som utnyttjar El Nino-året 1998 för att skapa en fallande trend. Det är uppenbart att den globala medeltemperaturen stigit sedan 1979. Men även 2010 och 2016 var El Nino-år, och jag tror ingen kan bli anklagad för ”cherry-picking” för att hävda att det inte hänt mycket med den globala medeltemperaturen sedan 2002. Den här ”pausen” togs länge på allvar även av FN:s klimatpanel, och hypoteserna om vart värmen tagit vägen var många, ända tills NOAA med sin chef Tom Karl i spetsen använde riktigt dåliga data för att påstå att det aldrig varit någon paus. Men enligt satelliterna pågår den fortfarande, även om temperaturerna inte fallit lika mycket efter den senaste El Ninon som det brukar (La Nina).

Om satellitdata visar fortsatt uppvärmning kommer de skeptiker som är värda sitt salt att få börja ifrågasätta sina slutsatser. Åtminstone om dessa data är motiverade, och inte beror på plötsliga och suspekta ”justeringar” i samband med att den ansvarige för dessa mätningar, Roy Spencer, avträder sin tjänst.

Cherry-picking är annars typiskt för data som presenteras av alarmister. Grafer över den arktiska havsisens utbredning börjar typiskt nog 1979, som var ett extremt isrikt år, och man förtiger historiken dessförinnan, trots att FN:s klimatpanel i sin första klimatrapport 1990 redovisade satellitdata från 1973:

IPCC 1990 Observed Climate Variation and Change

Där redovisade man också motsvarande data för den Antarktiska polarisen, som var en spegelbild av Arktis:

Sea Ice Southern hemisphere, IPCC 1990

I själva verket har den arktiska polarisen minskat ungefär lika mycket förut som idag, knappast beroende på koldioxidhalten i atmosfären.:

Arctic Sea Ice Extent

Påstående 8: Koldioxiden har ingen betydelse för klimatförändringen. Den stora boven är vattenångan

Klimatförnekare visar ofta diagram som visar hur lite koldioxid som finns i atmosfären och att vattenångan är den stora boven.

– Vattenångan är kortlivad i naturen och faller ut som dagg på morgonen, dess variationer beror på vilken temperatur det är. De som gör skillnad är de långlivade växthusgaserna som koldioxid, metan lustgas och freoner. De fungerar som en hävstång på vattenångan. Lite extra koldioxid skapar ännu mer vattenånga, säger Martin Hedberg.

Vattenånga är den viktigaste växthusgasen på grund av att den finns i så stora mängder i atmosfären och absorberar infraröd strålning inom breda delar av spektrum. Att den omsätts snabbt i atmosfären har ingen klimatologisk betydelse. Den fukt som faller ut som dagg är dock en mycket liten del, huvuddelen är givetvis nederbörd. Men luftfuktighet utgör över 95% av växthuseffekten.

Att koldioxid är en växthusgas är det få som förnekar, och det gäller också att en varmare atmosfär, vare sig från växthusgaser eller andra drivkrafter, kan hålla mer fukt, som bidrar med ytterligare uppvärmning. Andra förstärkande faktorer är om havsisen eller snöutbredningen minskar. Men en uppvärmning orsakar också dämpande effekter – högre luftfuktighet bidrar till fler låga vita moln som reflekterar solljus och kyler jorden. Vad summan av förstärkande och dämpande faktorer blir är omstritt, men om förstärkningarna dominerar borde klimatet ha spårat ur i dödlig hetta eller kyla för länge sedan.

Hur långlivad koldioxiden är i atmosfären är omtvistat. Alarmister tar fasta på beräkningar att den är långlivad, skeptiker att den är kortlivad. Men en sak är säker – koldioxid omsätts snabbt i naturen genom att absorberas och utsöndras av hav och växtlighet. Mätningarna talar dock entydigt för att det sker en ackumulation, och att en del av den beror på mänskliga utsläpp.

Men det finns underligheten även med kurvan för koldioxidhalten i atmosfären. De mätningar som görs på Mauna Loa är säkert korrekta, men sammanfogningen av dessa data med äldre data verkar inte ha gått korrekt till. För att få den fina kurvan till vänster nedan, var man tvungen att flytta fram de data man hade från iskärnor 83 år:

Koldioxidhalten i modern tid

Påstående 9: Isen växer på Antarktis

Klimatskeptikerna hävdar att det bildas mer is på Sydpolen, Antarktis. De hävdar att det skapas mer is på östra Antarktis än vad som försvinner från västra.

– Både ja och nej. På Grönland blir det varmare och isen smälter. Samtidigt snöar det mer än tidigare, just på grund av det milda klimatet.

Det har blivit kallare på Grönland sedan 2005 (sedan 1980-talet om man ska vara petig), och massbalansen på glaciärerna ökar till följd av ökat snöfall de senaste åren, som i sin tur alltså inte kan förklaras med ett mildare klimat:

Greenland cooling since 2005

Det teoretiska sambandet mellan temperatur och nederbörd är dock allt annat än självklart empiriskt:

temp vs precipitation nh

De grönländska glaciärerna ha vuxit och minskat ungefär lika mycket som nu under 1900-talet:

Grönland 1900-talet diagram

Precis som den arktiska polarisen:

Arctic Sea Ice Extent

Och den arktiska polarisen har inte minskat sedan 2008, varken till ytan:

https://klimathotetblog.files.wordpress.com/2017/07/arktis-is-2005-2017.jpg?w=640… eller till volymen:

Arktiska isens tjocklek

Men nu gällde det ju faktiskt Antarktis, där det är västra Antarktis som har haft instabil is sedan tusentals år, sannolikt på grund av att det mesta av isen ligger på shelfen i havet och att det finns gott om vulkaner på havsbottnen där:

Volcanos in Antarctica

På den betydligt större östra delen av Antarktis har glaciärerna vuxit, inte bara den senaste tiden, utan sedan 1800-talet.

ais smb

Påstående 10: Koldioxidhalten har nått en mättnad

Detta går ut på att det inte spelar någon roll hur mycket koldioxid vi släpper ut. Den kan inte ställa till med mer skada.

Påstående går ut på att det inte spelar någon roll hur mycket koldioxid vi släpper ut, vi har nått ”mättnad”. Den kan inte ställa till med mer skada.

– Detta påstående tar inte hänsyn till att lufttrycket avtar med höjden, säger Martin Hedberg.

Växthuseffekten går ut på att solens strålar värmer upp jorden och värme strålas ut från jorden. Hade vi inga växthusgaser alls skulle värmen snabbt försvinna ut i universum och jorden skulle vara cirka 18 grader kall. Men på grund av växthusgaserna reflekteras en del av värmestrålningen i gaserna och stannar i jordens atmosfär. Med mer växthusgaser i atmosfären så strålar mer av energin tillbaka till jorden och det sker från en nivå där koldioxiden inte har nått mättnad.

Jag använder inte själv begreppet ”mättnad”, utan förklarar det så här:

Koldioxid absorberar (och återutstrålar) infraröd strålning några smala band av spektrum som delvis överlappas av vattenånga. det är sant att halten av vattenånga varierar i atmosfären, men tillsammans har dessa växthusgaser bara en viss del av spektrum att ”tävla” om. Koldioxid kan aldrig absorbera mer än 100% av strålningen inom dessa band.

Den direkta växthuseffekten från koldioxid (och andra växthusgaser) decelererar logaritmiskt, dvs effekten från varje ökning blir mindre och mindre. Det betyder att det alltid krävs en fördubbling av koldioxidhalten för att orsaka samma uppvärmning, som de flesta är överens om är ungefär 1 grad C. Det kan betraktas som etablerad, grundläggande fysik. Den största effekten kommer alltså av en ökning från mycket låga nivåer, medan samma ökning från dagens nivåer har mycket liten direkt effekt.

Att beräkna växthuseffekten i atmosfären är inte lika lätt, eftersom man då måste ta hänsyn till en stor mängd sekundära effekter som tillsammans avgör hur temperaturen förändras. Dessa effekter är både förstärkande och dämpande och det är fortfarande mycket osäkert och kontroversiellt vilken temperaturförändring de orsakar sammantaget, och någon enighet eller entydighet är det inte tal om:

Ingen konsensus om klimatkänslighet

Trenden har det senaste decenniet gått mot allt lägre temperatur, dvs att klimatet inte är så känsligt som man trott och som FN:s klimatpanel hävdar:

cooling of climate sensitivity

Påstående 11: Det går inte att lita på yttertemperaturmätningarna

Skeptikerna hävdar att väderstationerna i USA är placerade på ett sätt som påverkar resultaten. De har satts nära luftkonditionerings-fläktar, på heta hustak eller nära andra byggnader som absorberar och avger värme. 89 procent av väderstationerna möter inte kraven från ”the National Weather Service” där mätplatserna måste vara minst 30 meter ifrån någon konstgjord eller en strålande/reflekterande värmekälla.

– Det är inte så vi mäter. De står långt från störande element. Men man måste ta hänsyn till urbaniseringen. När Observatoriekullen byggdes låg den i utkanten av Stockholm. Nu ligger den i centrala staden och är oanvändbar för mätningar, säger Martin Hedberg. Man måste vara noga med att kompensera urbaniseringen.

Bortsett ifrån att det inte stämmer att NOAA inte använder data från illa placerade väderstationer, så är det verkligen inte den enda kritiska synpunkt man kan ha på de officiella temperaturkurvorna. Hela den del avden moderna uppvärmningen som man påstår inte kan förklaras naturligt beror på ”administrative justeringar”. Av dessa är ”Time of observation bias adjustment” och s k ”Infilling” de mest tveksamma.

Att justeringar behövs är ett uttryck för svagheten i dessa temperaturkurvor. Dessutom täcker väderstationerna bara 10% av jordytan (30% av landytan) och har enorma luckor i exempelvis Afrika, Asien och polartrakterna. Vid 1900-talets början var täckningen betydligt sämre, och ändå menar man sig kunna bestämma den globala medeltemperaturen på hundradels grader när.

Fler påståenden med snabba svar

Påstående 12: På 70-talet trodde alla att vi var på väg mot en istid.

Svar: Nej, de stora majoriteten var övertygad att det skulle bli varmare.

Det stämmer inte. Vissa aktivister har hävdat att det bara var enstaka tidningar som skrev om den kommande istden (Time magazine, tll exempel) och att det bara finns enstaka vetenskapliga artiklar från 1960- och 70-talen som varnade fö ett kallare klimat. Det fanns avvikande ståndpunkter, men den allmänna uppfattningen var att världen var på väg mot ett kallare klimat. Det framgår inte bara av flera hundra vetenskapliga artiklar, utan också av tidningarnas samtida rapportering från klimatkonferenser med ledande forskare och att CIA förutspådde ekonomisk och social oro till följd av mer extremt väder på grund av fallande global medeltemperatur. Att det blev kallare mellan 1940 och 1975 framgår också av data som visar att havsis och glaciärer växte under denna tid.

Påstående 13: Vi är på väg mot en ny istid.

Svar: Oroa dig för det som händer nu, inte det som kommer att hända om tusentals år. Dessutom har vi nu så mycket växthusgaser i atmosfären att nästa istid, som skulle kommit om 50 000 år, uteblir.

Det som ibland hävdas är inte att vi skulle vara på väg mot en ny istid, utan en ny ”Liten istid”, eftersom solen är på väg mot extremt låg aktivitet. Huruvida växthusgaserna förhindrar den återstår att se. Men det skulle vara klokt att förbereda sig även för den risken, eftersom sol- och vindkraft inte blir till så stor nytta i ett kallare klimat, och kyla dödar mångdubbelt fler än vad värme gör.

Påstående 14: Det finns ingen koppling mellan orkaner och extremt väder och global uppvärmning.

Svar: Det finns allt mer bevis för att orkanerna blir värre på grund av klimatförändringarna. Mer värme i haven föder orkaner och varmare luft gör att värmeböljor blir värre och nederbörden kraftigare.

Data visar att orkanerna inte alls blivit värre:

hurricane energy 1971-2018

Påstående 15: Det är ju jättekallt!

Svar: Enstaka kalla dagar är inget bevis för att den globala uppvärmningen inte pågår.

Precis som enstaka värmeböljor inte heller är bevis för global uppvärmning.

Påstående 16: Det var varmare på medeltiden.

Svar: Nej, inte globalt sett.

Det finns överväldigande bevis för att det var varmare eller minst lika varmt över hela jorden under den Medeltida värmeperioden. Den sk Hockeyklubban bygger på bristfälliga data.

Påstående 17: Det här ingår i en naturlig cykel över 1 500 år.

Svar: Nej, antika naturliga cykler är irrelevant för att beskriva vad som händer nu.

Uttrycket ”antika klimatcykler” har jag aldrig tidigare stött på. Men en snabb blick på historiska data räcker för att upptäcka att klimatet förändras cykliskt.

Det mesta talar för att det handlar om naturliga klimatcykler, exempelvis hur havsisen utvecklats under 1900-talet. Den del av den officiella temperaturkurvan som ”inte kan förklaras naturligt” består helt av ”administrativa justeringar” som det finns goda anledningar att ifrågasätta.

Påstående 18: Människans utsläpp av koldioxid är inget mot vad naturen släpper ut. 

Svar: Naturens kretslopp av koldioxid är i balans. Det människan tillför tas inte om hand.

Naturens kretslopp är aldrig i balans, men självklart kan människans utsläpp bidra i någon utsträckning till temperaturförändringar. Frågan är hur mycket.

Påstående 19: Det är vattenångan som är boven. Andelen koldioxid är minimal.

Svar: När koldioxidhalden ökar skapas ännu mer vattenånga.

Mängden koldioxid är irrelevant, det avgörande är vilken effekt den har. Vad Expressen inte nämner är växthuseffekten decelererar logaritmiskt med ökande halt, men det avgörande är hur klimatsystemet reagerar, dvs vilka förstärkande och dämpande följdeffekter även en liten uppvärmning kan få. Den svåra och kontroversiella frågan inom klimatvetenskapen idag är vilka dessa följdeffekter är, hur stora de är och hur förstärkande och dämpande effekter balanserar varandra. Mer vattenånga i atmosfären bidrar exempelvis även till mer låga, vita moln som reflekterar solljus och på så sätt kyler jorden. Molnbildning är en av de stora osäkerhetsfaktorerna i klimatvetenskapen. Men det är betydligt fler processer som sätts igång av en temperaturförändring, säkert fler än vi vet och har ens tillnärmelsevis tillräcklig kunskap om.

Det saknas dock avgörande bevis för att den moderna uppvärmningen beror på en förstärkt växthuseffekt.

Påstående 20: Antalet isbjörnar ökar. De är inte i fara.

Svar: Jo, isbjörnarna hotas av utrotning, tillsammans med ett antal andra djurarter.

Isbjörnsstammen hart vuxit från cirka 5 000 djur till närmare 30 000 under den tid den moderna uppvärmningen som sägs bero på människan har pågått, och även medan isarna minskat sedan 1979. Att isbjörnen fortfarande betraktas som utrotningshotad beror på att man förväntar sig att det ska fortsätta bli varmare. Isbjörnarna har dock överlevt varmare klimat än idag. Det verkliga hotet mot stammen har varit jakt.

Påstående 21: Begränsningarna i koldioxidutsläpp är dåligt för ekonomin.

Svar: Priset att begränsa utsläppen nu är mindre än de framtida kostnaderna för att stoppa skadorna sen.

Det råder det sannerligen delade meningar om. Att avskaffa den billiga och pålitliga energin från fossila bränslen kommer att slå mycket hårt mot ekonomin om det inte finns bättre alternativ än sol- och vindkraft. Det gör oss i så fall dessutom sårbarare för klimatförändringar. Om klimathotet är överdrivet handlar det också om enorma summor och resurser som slösas bort till ingen nytta, bortsett från att vissa industrier, forskare, politiker och medier naturligtvis gynnas under en period.

Inte ens om de värsta klimatscenarierna besannas är det självklart att det är bättre och billigare att avskaffa fossila bränslen än att använda dem för att göra våra samhällen säkrare mot både värme, kyla, torka, översvämningar och stormar.

Men än så länge finns inga tecken på att det är en katastrof på väg.

Påstående 22: Vulkaner släpper ifrån sig mer koldioxid än människor.

Svar: Människor släpper ifrån sig 100 gånger mer koldioxid än vulkaner.

Sant. Vulkaner har ingen avgörande betydelse för klimatet, så länge de inte är gigantiska. Normalt kan de som mest medföra några års avkylning av jorden, vilket kan vara allvarligt nog för livsmedelsförsörjningen.

Påstående 23: Förr i tiden var Grönland en grön ö.

Svar: Istäcket på Grönland har legat där i minst 400 000 år. Enligt de isländska historieberättarna så namngav Erik den röde Grönland och Island på 980-talet för att lura nybyggare. Om det är sant är oklart, men klimatet var inte varmt och härligt på Grönland under vikingatiden.

Det är det ingen som påstår, vad jag vet, men däremot att det var varmare än idag och att det fanns fruktbar mark för odling och boskap under den Medeltida värmeperioden. Bosättningarna övergavs när klimatet försämrades av den Lilla istiden.

Kategorier Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close