Avslöjande om extremt väder…

Jag har uppdaterat gårdagens bloggpost Har vädret blivit mer extremt? med några avslöjande grafer:

1. Klimatfusk vid amerikanska statens Environmental Protection Agency (EPA)

Antalet värmerekord har faktiskt minskat kraftigt sedan 1930-talet. Här USA, där vi har bäst data:

1930-talet i USA är berömt för ”the dustbowl”, den extrema torka som förvandlade bördig jordbruksmark till sandöken och drev tusentals människor på flykt. Det kan man bland annat läsa om i nobelpristagaren John Steinbecks roman Vredens druvor. Så här kunde det se ut:

Men om man startar kurvan först 1960, som den amerikanska statens Miljöbyrå (EPA, Environmental Protection Agency) gjorde i sin National Climate Assessment (NCA) inför klimatmötet i Paris 2015, så har ju faktiskt värmeböljorna ökat (röda staplarna, resten av grafen visar man inte):

Och även om skogsbränder gärna lyfts fram som exempel på hur allt blivit värre, så var det inte bättre förr. Tvärtom, enligt amerikanska jordbruksdepartementet:

Men om man startar kurvan 1980, som den amerikanska statens miljöbyrå (EPA) gjorde i sitt National Climate Assessment inför klimatmötet i Paris 2015, så ser det verkligen illa ut:

2. Fler klimatrelaterade naturkatastrofer rapporteras

Av viss statistik kan man få intrycket att antalet klimatbetingade naturkatastrofer har ökat:

Men det beror förstås dels på att kurvan startar 1980, men dels också på att rapporteringen blivit noggrannare och effektivare:

EM-DAT är en databas för internationella naturkatastrofer som drivs av CRED (Centre for Research on the Epidemiology of Disasters), och analyseras av IRSS (Institut de Recherche Santé et Société, Institutet för forskning om hälsa och samhälle), som är två institutioner vid UCL, det katolska universitetet i Louvain.

Den här statistiken är uppenbart opålitlig före 1960. 1930-talets torka har inte ett något avtryck alls, trots de stora dödstalen (källa till alla klipp och bilder nedan: Tony Heller och Realclimatescience.com):

Inte heller den gigantiska översvämningen som drabbade östra USA 1936, samtidigt som en fruktansvärd sandstorm rasade i västra USA:

Eller orkanen som utplånade Galveston, Texas, år 1900:

Eller den som dränkte Rhode Island 1938:

Eller den som drabbade Florida 1928, samtidigt som fyra gigantiska skogsbränder rasade i Kalifornien:

Eller den tornado som dödade eller skadade 4 000 människor i mellanvästern 1925:

Eller den enorma översvämningen i Vermont 1927:

Eller någon annan av de 14 förödande orkaner som drabbade USA mellan 1900 och 1950:

Eller det ”freak weather” som enligt Los Angeles Times drabbade hela världen 1934:

För att inte tala om översvämningarna i Kina 1931:

Den här sortens naturkatastrofer har inte förekommit på decennier. Åtta av USA:s värsta klimatrelaterade naturkatastrofer skedde mellan år 1900 och 1936 (innan koldioxidhalten i atmosfären börjat stiga nämnvärt):

Skälet till att antalet rapporterade naturkatastrofer ökat efter 1960 är alltså att man bortser från alla dessa stora händelser, men också att man numera räknar med även små och medelstora.

Man har uppenbarligen inte koll på de storas katastroferna före 1960, men numera räcker det med att ett av fyra mycket lågt ställda kriterier är uppfyllda för att ett naturfenomen ska räknas som en internationell naturkatastrof, till exempel att minst 10 personer dör eller 100 personer påverkas. Det var inget som rapporterades och dokumenterades före 1960:

Och mycket riktigt är en växande andel av de naturkatastrofer som rapporteras små eller mindre:

3. Människan har gjort klimatet mindre farligt, inte mer

Klimatet verkar inte ha blivit farligare, men det är ingen tvekan om att det alltid kommer att förekomma klimatrelaterade katastrofer, vare sig de beror på koldioxidutsläpp eller inte. Men användningen av fossila bränslen har gjort klimatkatastrofer och -variationer mindre farliga, inte mer.

Statistiken är tydlig – antalet ”klimatrelaterade dödsfall” har sjunkit med 98% sedan 1900-talets början.

Den billiga, pålitliga, mångsidiga och lätthanterliga energin från fossila bränslen gjort det möjligt för oss att bygga samhällen som är betydligt säkrare för väder- och klimatkatastrofer. Människans förmåga att stå emot vädrets makter ökat tack vare all den teknologi som tillgången på billig och pålitlig energi har möjliggjort. Vi klarar inte bara katastrofer bättre, utan även oväder, värmeböljor och köldknäppar, tack vare bättre byggnadsteknik, luftkonditionering, uppvärmning och – i värsta fall – snabba transporter till avancerad sjukvård.

Istället för att göra klimatet farligt har alltså de fossila bränslena bidragit till att göra människan tryggare när stormar, torrperioder, översvämningar och skogsbränder härjar.

Naturen ger oss inte ett säkert klimat som vi gör farligt, utan ett farligt klimat som vi gör säkert. Det verkliga hotet från klimatet är inte ett problem som orsakats av fossila bränslen, utan ett problem som fossila bränslen i stort sett har löst.

4. Svensk klimathistoria

Här är data från SMHI för ett par typer av extremt väder i Sverige.

Extrem nederbörd:

Och antalet torra dygn: