Inte alls så bra att jorden blir grönare, enligt Forskning och Framsteg

Efter att ha följt diskussionen om de positiva effekterna av koldioxid på ett forum i Svenska Dagbladet, där någon hänvisade till en artikel från 2012 i tidskriften Forskning och Framsteg, har jag lagt till en kommentar kring detta både i bloggposten den 6 april (Varför klimathotet är så allvarligt), i kapitel 29 (Hur påverkas växtligheten av mer koldioxid?) på Klimathotet.com och Klimatboken.com.

Den tidigare texten

Den verkliga och bevisade effekten av stigande halter av koldioxid i atmosfären är att jorden grönskar. Jorden har blivit grönare de senaste 30 åren, särskilt i extremt torra områden som västra Australien och Sahelbältet söder om Sahara:

Världen grönskar

Högre koldioxidhalt innebär inte bara att växterna får rikligare tillgång till denna livsnödvändiga och tillväxtbefrämjande gas, utan också att de behöver färre porer (stomata) i bladen för att fånga in den. Det betyder i sin tur att växten förlorar mindre vatten, och kan överleva i ett varmare och torrare klimat, blir motståndskraftigare mot gifter och kan frodas i näringsfattigare jordar.

Med stigande koldioxidhalt ökar förstås jordbrukets avkastning, så att miljontals fler människor kan äta sig mätta och färre behöver svälta och dö av näringsbrist. Även i det torra Sahelbältet. Koldioxid räddar liv.
Världens jordbruksproduktion

Detta beror inte enbart på koldioxidhalten, utan också på effektivare odlingsmetoder, som dock i sin tur på olika sätt även de är beroende av fossila bränslen.

Att koldioxid har en avgörande betydelse för växters tillväxt och tålighet kan man visa i enkla experiment:
Koldioxidgödning Ris
Koldioxidgödning Tall

Det här vet alla som ägnar sig åt kommersiell växthusodling och pumpar in extra koldioxid, flera gånger högre halter än i atmosfären, för att det ska växa bättre.

Min tillagda kommentar

Effekten av ökad koldioxidhalt ute i naturen ger dock inte självklart exakt samma resultat som i växthus. Växter behöver mer än bara koldioxid för att växa bra, och med enbart ökad koldioxidhalt riskerar förstås näringsvärdet bli sämre.

Tidskriften Forskning och Framsteg hade 2012 en artikel (Ökad växthuseffekt ger sämre grödor) som ifrågasatte välsignelserna av en ökad koldioxidhalt i atmosfären baserat på studier som talade för att mer koldioxid bland annat kan leda till ett lägre innehåll av exempelvis protein, järn, zink och selen. Man pekar också på andra potentiellt negativa effekter, som att ett minskat vattenupptag av växterna kan leda till ökad avrinning och urlakning av jordar.

Det stämmer säkert – under vissa förutsättningar. Och letar man tillräckligt noga kan man hitta negativa aspekter på allt. Om det plötsligt börjar växa extremt bra får vi naturligtvis problem med ogräs och överbeväxning där vi inte önskar det, till exempel.

Men det negativa måste ju vägas mot det positiva, och alla negativa effekter är inte av en sådan art att de är omöjliga att hantera eller minimera. För att jordbruket ska kunna dra optimal nytta av en ökad koldioxidhalt i atmosfären krävs förmodligen en del uppfinningsrikedom – och petroleumprodukter.

Plantor som växter mer och snabbare tar naturligtvis upp mer koldioxid ur atmosfären, men det betyder inte att de blir mer kolhydratrika. De tar givetvis upp den koldioxid de behöver, och växer bättre bland annat för att färre och mindre stomata gör att de förlorar mindre vatten.

Koldioxid gör växter mer tåliga, vilket betyder att det inte bara växer mer och snabbare utan att växtligheten också breder ut sig. Och om nu ökenspridning och skogsskövling är ett problem, så är ju återbeväxning något positivt. Öknar krymper och nya områden kan odlas upp, där näring som legat outnyttjad kan komma mänskligheten till nytta. Öknar har alltid blommat så snart de får vatten, och med högre koldioxidhalt krymper de permanent.

Det avgörande i den här frågan är dock inget av detta, utan om man ser en ökad koldioxidhalt i atmosfären som ett klimathot eller inte. Gör man det förbleknar givetvis allt som kan vara positivt med ökad växtlighet, och det framstår sannolikt som viktigt att betona allt negativt, så att inte människor börjar få för sig att vi kan fortsätta förbränna fossila bränslen som förut.

Men, som jag visar på Klimathotet.com och i Klimatboken finns det inga trovärdiga bevis för klimathotet. Här finns en sammanfattning av De 12 argumenten.

Intervju med den legendariske fysikern Freeman Dyson, som studerat effekten på växtligheten från koldioxid i decennier:

Kategorier Okategoriserade

En reaktion till “Inte alls så bra att jorden blir grönare, enligt Forskning och Framsteg

  1. Anders Tengsved 12 maj, 2019 — 17:40

    Det verkar långsökt att det skulle kunna bli större vattenavrinning på grund av ökad koldioxid halt. Eftersom det växer mer går det åt mer vatten. Enda gången det skulle kunna inträffa är om något annat än koldioxid eller vatten begränsar tillväxten, fosfor till exempel, men det är knappast aktuellt i torra områden. Om det finns anledning får man väl gödsla med det som fattas.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close