Tänk om jag har fel!?

Tänk om jag blir överbevisad om att FN:s klimatpanel har rätt och att de stigande halterna av koldioxid i atmosfären verkligen är ett allvarligt problem! Skulle det innebära att jag måste bli alarmist och få panik för att vi står inför en akut klimatkatastrof om vi inte vidtar drastiska åtgärder mot fossila bränslen inom 10, 20 eller 30 år? Eller?

Våra dominerande medier uppmärksammar gärna de allra värsta skräckscenarierna som produceras av klimatmodellerna, till exempel RCP8.5, och presenterar dem som ”prognoser” för vad som ”kommer att hända”, utan att nämna att ingen seriös forskare betraktar dem som det minsta sannolika.

Den verkliga vetenskapen bakom rapporterna från FN:s klimatpanel är knappast alarmistisk – och då menar jag inte den Sammanfattning för politiker som förhandlas fram av regeringsbyråkrater bakom lykta dörrar, utan den vetenskapliga sammanställningen av forskningsläget.

I det här inlägget presenterar jag fyra klimathotsskeptiker som accepterar och utgår ifrån denna vetenskap, som det sägs råda konsensus om.

Björn Lomborg

Björn Lomborg accepterar klimatvetenskapen i rapporterna från FN:s klimatpanel, inte för att han tagit ställning till om resultaten är korrekta eller inte, utan för att han anser att han som ekonom inte är kvalificerad att ifrågasätta naturvetenskapen bakom. Men han menar att det vetenskapliga underlaget till rapporterna inte alls motiverar den katastrofism som sprids av politiker, medier och miljöorganisationer. Det pågår inga oroande klimatförändringar och vi står inte inför en akut klimatkris.

Lomborg pekar också på att de åtgärder som utlovas i Parisöverenskommelsen är bara kommer att få ytterst marginell effekt, även om de förlängs till år 2100, trots de enorma kostnaderna. Men ännu kraftfullare (och dyrare) åtgärder riskerar att få betydligt allvarligare konsekvenser för världen än de stigande koldioxidhalterna.

Billig, tillförlitlig och skalbar energi i form av fossila bränslen har inom överskådlig framtid den avgörande betydelsen för utvecklingen av välstånd och livskvalitet i världen. Att snabbt minska tillgången för att nå ett så ambitiöst klimatmål som max 1,5°C uppvärmning sätter miljontals människors liv, hälsa och framtidshopp på spel.

Om man väger effekterna av klimatförändringarna mot effekterna av klimatåtgärderna, visar det sig att det är bättre att sätta lite lägre klimatmål och ta lite mer tid på oss. Om vi handlar i panik med drastiska åtgärder riskerar vi att göra mer skada än om vi tar tid på oss och utvecklar smarta lösningar med mindre ambitiösa mål. Den strategi som sammantaget ger det bästa utfallet är varken att inte göra något alls eller att försöka begränsa uppvärmningen till 1,5°C, utan att sikta på 3,75°C. Här stödjer sig Lomborg bland annat på William Nordhaus, som fick nobelpriset i ekonomi 2018.

Istället för att fokusera på att med politiska beslut snabbt dra ner på användningen av fossila bränslen så mycket och så snabbt som möjligt bör vi satsa på utveckling för att hitta nya, billiga och tillförlitliga energiformer och för att göra våra samhällen mindre sårbara för klimatförändringar. Det handlar dels om teknikutveckling, dels om att bidra till tillväxt och välstånd i fattiga länder.

I USA har utsläppen av koldioxid minskat, till stor del på grund av ökad användning av naturgas istället för kol. Det beror i sin tur på att den nya tekniken Hydraulic Fracturing gjort enorma reserver av naturgas tillgängliga och pressat priset radikalt. Kärnkraft är också en alternativ energikälla som blivit ännu säkrare. Den viktigaste naturresursen är den mänskliga uppfinningsrikedomen.

Lomborg är skeptisk till sol- och vindkraft, eftersom dessa tekniker lider av allvarliga begränsningar, framför allt i form av intermittens, men också en rad allvarliga miljöproblem under livscykeln.

Modern teknik kan också bidra till att skydda oss mot effekterna av klimatförändringar, exempelvis extremt väder och stigande havsvattenstånd. Men det förutsätter en viss nivå av välstånd, så att man har råd att bygga stabila hus med luftkonditionering, och en infrastruktur med översvämningsskydd, god dränering och effektiva transportsystem.

Lomborg menar också att klimatfrågan måste sättas i relation till andra allvarliga utmaningar som fattigdom, tropiska sjukdomar och olika miljöproblem, så att vi kan välja de investeringar som sammantaget ger bäst effekt räknat i välstånd och människors livskvalitet.

Björn Lomborg är grundare och ledare av tankesmedjan Copenhagen Concensus Center och har skrivit böckerna Cool it och False Alarm.

Alex Epstein

Alex Epstein är filosof, och framhåller betydelsen av hur argumentation ”ramas in” (framing of an argument), och rekommenderar tre huvudprinciper:

Ta hänsyn till hela bilden och väg alla för- och nackdelar mot varandra. Vi kan inte på ett förnuftigt sätt ta ställning till olika energiformer om vi enbart ser till nackdelarna med fossila bränslen och enbart till fördelarna med alternativen.
Var precis. Att bara konstatera att koldioxid orsakar uppvärmning eller att haven stiger klargör ingenting, eftersom det avgörande är hur mycket. Är det försumbart, hanterbart eller katastrofalt?
Var tydlig med vad som är målet. Det spelar ingen roll vilka argument vi har, om vi inte har samma mål. Om målet är ”mänsklig blomstring” kommer exempelvis för- och nackdelarna med olika energislag att vägas mot varandra med hänsyn till detta mål. Men om målet istället är att ”låta naturen vara ifred” och undvika mänsklig inblandning blir helt andra argument relevanta. Har vi olika mål och inte kan enas om vilka värden som är viktigast kommer vi heller aldrig att bli överens om medlen.

Kärnan i Epsteins resonemang är att om det är mänsklig blomstring som är målet, så väger fördelarna med användningen av fossila bränslen helt överväldigande över nackdelarna, även inräknat de förhållandevis milda och hanterbara klimatförändringar vi kan vänta oss. Det betyder inte att vi inte ska sträva efter att minimera dessa bieffekter, men att vi kan acceptera att betala ett pris för de fördelar i form av välstånd, hälsa, livslängd och livskvalitet som billig och pålitlig energi ger. Det betyder inte heller att vi nödvändigtvis ska binda oss vid just fossila bränslen, utan att vi bör släppa energiforskningen fri och välja de energiformer som sammantaget har de bästa konsekvenserna, dvs för mänsklig blomstring.

Även Epstein ser teknikutveckling som nyckeln till lösningarna, dels i form av forskning och uppfinningar på energiområdet, dels i form av teknik för att möta utmaningarna från klimatförändringar. I själva verket är det tillgången på billig och pålitlig energi som har varit avgörande för att minska antalet klimatrelaterade dödsfall under 1900-talet. Betong, transportsystem, luftkonditionering, effektiv livsmedelsproduktion och industriell produktion med mera har gjort oss säkrare mot klimatet. Med ökat välstånd har också följt bättre utbildning och avancerad teknik för väderprognoser, information, katastrofberedskap och sjukvård. Naturen har inte gett oss ett säkert klimat som vi gör farligt, utan ett farligt klimat som vi gjort säkert. Fossila bränslen har inte så mycket skapat klimatproblemet som de utgjort lösningen på det.

Alex Epstein är grundare och ledare av Center for Industrial Progress, och har skrivit boken The Moral Case for Fossil Fuels.

Michael Shellenberger

Shellenberger har en universitetsutbildning i Peace and Global Studies, men hans främsta merit i sammanhanget är att han varit miljöaktivist och klimatalarmist i 20 år. Inte heller han ifrågasätter FN:s klimatpanel eller att våra koldioxidutsläpp är ett allvarligt problem som måste lösas, men han menar att larmet från de stora miljöorganisationerna är kraftigt överdrivet och bygger på osannolika och till stor del ovetenskapliga skräckscenarier. Klimathotet är inte ett decennieproblem utan ett sekelproblem, som vi har gott om tid att lösa, både med nya energiformer och teknik som skyddar oss mot klimatförändringarnas effekter.

Shellenberger kan betecknas som en miljöhumanist, som är angelägen om att vi är rädda om miljön, men som inte sätter naturen över människan. Varje förändring av naturen till människans fördel är inte av ondo och innebär inte katastrof. Hotet mot olika djurarter beror inte på klimatförändringar, utan främst på minskande habitat. Det har ett stort värde att bevara djurarter, men inte för att naturen annars skulle kollapsa och mänskligheten gå under. Människan håller inte på att orsaka en massutrotning. Koldioxidutsläppen påverkar visserligen klimatet, men inte katastrofalt, och billig, tillförlitlig energi är avgörande för mänskligt välstånd – och därmed också för miljövården.

Det pågår inga oroande klimatförändringar som talar för en stundande katastrof, och den teknikutveckling som möjliggjorts av billig och pålitlig energi har haft stora positiva effekter som måste vägas in. Däremot är sol- och vindkraft inte bra alternativ, dels för att de har egna miljöproblem, och dels för att de varken är tillräckligt billiga, tillförlitliga eller skalbara för att försörja en industriell civilisation. Det alternativ till fossila bränslen som kan ge oss den energi vi behöver för att skapa och bibehålla välstånd är istället kärnenergi. Det är den statistiskt säkraste energikällan, och med fjärde generationens reaktorer blir också avfallsproblemet hanterbart.

Michael Shellenberger har skrivit boken Apocalyps Never.

Lennart Bengtsson

Lennart Bengtsson är Sveriges främsta expert på klimatfrågan i naturvetenskaplig bemärkelse. Han är professor i dynamisk meteorologi och har forskat bland annat om atmosfärmodellering.

Även Bengtsson utgår ifrån att rapporterna från FN:s klimatpanel är korrekta, men till skillnad från Lomborg och Epstein har han kompetens att bedöma dessa naturvetenskapligt. Han sammanfattar sin syn på klimathotet så här i en kommentar till en artikel om Richard Lindzen av Per Welander på Klimatupplysningen 2017:

”Det finns inga ledande meteorologer eller atmosfärfysiker som ifrågasätter växthuseffekten. Den har varit känd och erkänd sedan mitten av 1800-talet. Där det råder oenighet, dvs en hälsosam vetenskaplig oenighet, är hur mycket ökningen i växthusgaserna påverkar jordens klimat. Svårigheten är här att vi har att göra med ett kaotiskt system (jordens klimat) som bara delvis är förutsägbart.

Det finns inga tillförlitliga tecken på att vi är på väg mot en katastrofal situation och det finns inga tecken vare sig teoretiska eller empiriska att vädret har blivit mer dramatiskt snarare motsatsen. En trolig konsekvens på våra breddgrader är att extremt kalla episoder blir mindre vanliga och värmeböljor något varmare med detta är som alla extrema ( och ovanliga företeelser) ytterst svårt att empiriskt fastställa. Kanske blir nederbörden mera häftig som alltid är fallet vid högre temperaturer. Vad beträffar Sveriges klimat för de kommande 50 åren kan man utgå från som första approximation att det blir som tidigare med en mindre överlagrad tendens mot högre temperatur. Det som kommer att dominera precis som tidigare är vädervariationerna.

Det är inte möjligt i dagen politiskt ”förgiftade” atmosfär att ha en balanserat samtal om klimat det är precis som att ifrågasätta dagens ”genusforskning” eller rasforskningen på 1930-talet. När en föreställning blir fullständigt etablerad i en population är det närmast omöjligt att ändra på den, det spelar ingen roll om den är vettig eller förryckt. För min personliga del har jag funnit att det inte finns något alternativ till att hålla en låg profil för att överhuvudtaget kunna fortsätta att bedriva klimatforskning. Min förhoppning är att den ”politiska klimatdebatten” en dag skall upphöra. Till slut upphör ändå alla onda drömmar.”

Lennart Bengtsson har skrivit boken Vad händer med klimatet?

Läs gärna även mitt tidigare inlägg Varför klimathotet är så allvarligt.

Klimathotet av Staffan Mörner Staffan 1

Borde man oroa sig för KLIMATHOTET?

Min bok ”Borde man oroa sig för klimathotet” kan köpas på Elsa Widdings förlag på webbplatsen Klimatkarusellen.

Några läsares reaktioner:

“Har boken hemma på bordet, slår upp ibland. Hade det på bordet vid middagsbjudningar (före Corona). Obetalbart bra. Riktig njutning att läsa. Beställde boken precis till mitt barnbarn som födelsedagspresent- 13 år. Perfekt!”

“Boken är mycket läsvärd, borde läsas av alla människor men främst av våra politiker så dom slutar med sina vansinniga och meningslösa projekt.”

“Jag läste färdigt din bok idag. Otroligt berikande och omtumlande. Vilket otroligt arbete som ligger bakom den.”