Maths Nilsson gick i veckan återigen till attack, den här gången mot Tony Heller och andra (bland annat mig) som hävdar att det rådde konsensus på 1970-talet om att världen blivit kallare sedan 1940-talet. Men han gör det genom att argumentera mot ett annat påstående istället: att det skulle ha rått konsensus om att det stundade en ny istid, vilket är en helt annan sak. Jag utesluter inte att Tony Heller slarvat med att hålla isär dessa två påståenden, men det är faktiskt inte den ”stundande istiden” det handlar om för vare sig honom eller mig, utan om att 1900-talets klimathistoria manipulerats utan vetenskaplig grund.
Maths Nilsson har inte gjort sig känd för att sätta sig in i hur vi klimatskeptiker tänker och argumenterar innan han slår till. Det framgår även av ett av hans senaste inlägg. Där tror han att kärnan i det klimatskeptiska argumentet rörande forskningsläget inom klimatvetenskapen på 1970-talet är att det rådde konsensus om att det stundade en ny istid: ”Men nu handlar det här om huruvida det rådde en konsensus om en stundande istid, inte om temperaturen stått stilla under några decennier.” Visst, då vinner han ju – men bara mot en halmgubbe. Det är öppet mål, men ingen poäng.
Jag tvivlar inte på att Nilsson stött på det påstående han skär i bitar. Men eftersom han dragit in mig i diskussionen måste jag förstås svara utifrån min position.
Det är nämligen precis just temperaturen under 1900-talet det handlar om här. Inte om den ”stått stilla”, i och för sig, utan om att det rådde konsensus på 1970-talet om att det blivit kallare sedan 1940-talet. Att det fick en del forskare att till och med varna för en stundande istid är bara en talande illustration av det väsentliga: att det pågått Global Cooling i flera decennier. Det bygger på betydligt mer än bara ett litet körsbärsplockat urval av tidningsartiklar och var ett etablerat historiskt faktum ända till för bara ett par decennier sedan, innan institutioner som NASA-GISS och NOAA började manipulera sina data utan vetenskaplig grund.
Så, nej visst, de flesta forskare varnade inte för en stundande istid på 1970-talet – och det spelar ingen större roll hur många de var – men det rådde faktiskt konsensus om att världen blivit kallare sedan 1940-talet. Att några, många, eller till och med de flesta forskare ansåg att utsläppen av koldioxid skulle kunna komma att orsaka global uppvärmning i framtiden är en helt annan sak. Man kan vara övertygad om båda sakerna samtidigt.
Varför använder då Nilsson formuleringen att ”temperaturen stått stilla under några decennier”? Det gör han eftersom avkylningen mellan 1940 och 1975 numera är borttrollad i de officiella dataserierna sedan 20 år tillbaka och ersatt med en temperaturplatå. Det kan dock inte förklaras med legitim homogenisering eller time of observation bias adjustment. Meteorologerna på Island förstod i alla fall inte varför NASA-GISS raderade den uppvärmning på ön 1910-1940 (till samma nivåer som 2000) och avkylning 1940-1975, som de själva mätt upp. Om man hävdar att det var en justering för effekten av aerosoler från dåligt renade fossila bränslen, så måste man också förklara varför temperaturerna för Island i tysthet återställdes när en australisk senator började ställa frågor om saken. Förklara det vetenskapligt, den som kan.
Typiskt nog avfärdar Nilsson Tony Heller med en handviftning för att han skulle ha blivit grundligt motbevisad. Hurdå? Jag har förgäves sökt efter några trovärdiga invändningar mot Hellers detaljerade analyser av hur 1900-talets temperaturdata justerats utan vetenskaplig grund. Det enda jag hittar är slarviga och tendentiösa halmgubbar, i den mån det inte bara är svepande avfärdanden i samma stil som Nilsson nedlåter sig till i det här blogginlägget. Det är sant att Heller en gång fick kritik av Anthony Watts (och Judith Curry), som under en tid misstrodde hans resultat, men att han skulle vara ”portad” från WUWT är ju inte sant. Tvärtom tas Hellers analyser på stort allvar. Nilssons taktik är densamma här som när han avfärdar andra skeptiker. Har de haft fel eller fått kritik någon gång så är de för alltid ”misskrediterade”, och behöver varken läsas eller bemötas på allvar.
Överlag har jag hittills uppskattat Nilsson för hans felfinneri, även om jag väntat otåligt på att han ska ta sig an de tunga argumenten i klimatfrågan på ett seriöst sätt. Han skrev ett väldigt slarvigt och ogeneröst inlägg, fullt av vantolkningar och felaktigheter, om mitt samtal med Mikael Willgert (se nedan), som jag svarade på här, dock utan respons.
Borde man oroa sig för KLIMATHOTET?
Min bok ”Borde man oroa sig för klimathotet” kan köpas på Elsa Widdings förlag på webbplatsen Klimatkarusellen.
Några läsares reaktioner:
“Har boken hemma på bordet, slår upp ibland. Hade det på bordet vid middagsbjudningar (före Corona). Obetalbart bra. Riktig njutning att läsa. Beställde boken precis till mitt barnbarn som födelsedagspresent- 13 år. Perfekt!”
“Boken är mycket läsvärd, borde läsas av alla människor men främst av våra politiker så dom slutar med sina vansinniga och meningslösa projekt.”
“Jag läste färdigt din bok idag. Otroligt berikande och omtumlande. Vilket otroligt arbete som ligger bakom den.”
Recensioner
Göran Sjöberg: https://anthropocene.live/2020/04/28/borde-man-oroa-sig-for-klimathotet/
Ingemar Nordin: http://www.klimatupplysningen.se/2020/05/04/en-faktarik-bok-om-klimatet/
Klimatforum 
Kände mig nödd att besvara detta, se här: https://mathsnilsson.se/2020/08/16/missar-jag-poangen-om-70-talets-global-cooling-och-tony-heller/
GillaGilla
Tack, Maths! Jag ska gå igenom de referenser du anger – jag känner igen flera av dem – och se om där finns något nytt som får mig att ändra uppfattning om Tony Heller. Observera att jag inte alls alltid håller med Heller, och tycker att han svävar ut i områden som han inte behärskar ibland. Hittills har jag haft förtroende för hans kompetens som kvalitetssäkrare av data. Han må ha fel om att det rådde konsensus på 1970-talet om en stundande istid, men det är fortfarande inte det som är hans poäng, som jag läser honom. Dels tror jag att han är ute efter att varna för att inte alltid tro på katastroflarm, men framför allt handlar det om 1900-talets temperaturer. Det är själva kärnan i hans argument. Det är väl ingen tvekan om att det rådde konsensus på 1970-talet om att världen blivit kallare sedan 1940-talet, och att det faktiskt också fanns en utbredd, forskningsbaserad oro för att klimatet skulle fortsätta att försämras, med missväxt, stormar och krig som följd. Det rimmar illa med dagens temperaturkurvor för 1900-talet. Att många var medvetna om att koldioxidutsläppen skulle kunna höja den globala medeltemperaturen är ingen vederläggning av det. Det ska bli intressant att se om jag med din hjälp får lära mig något nytt om varför 1900-talets temperaturer ändrats så kraftigt i efterhand runt om i världen, till exempel på Island. Det undrar även Anthony Watts, som ganska snart efter den artikel du hänvisar till erkände att Heller haft rätt och att hans egen kritik av honom berodde på ”confirmation bias”. https://wattsupwiththat.com/2014/06/28/the-scientific-method-is-at-work-on-the-ushcn-temperature-data-set/
Jag är inte så säker på vem av oss som är hårdast drabbad av den åkomman.
Apropå att missa poängen kan jag lägga till en kommentar från Judith Currys analys av kritiken mot Tony Heller (som vid den tiden använde pseudonymen Steven Goddard för att skydda sin anställning):
”In responding to Goddard’s post, Zeke, Nick Stokes (Moyhu) and Watts may have missed the real story. They focused on their previous criticism of Goddard and missed his main point.”
https://judithcurry.com/2014/06/28/skeptical-of-skeptics-is-steve-goddard-right/
GillaGilla
Nej, jag tror faktiskt inte du kommer lära dig något nytt av mina länkar. Och jag tror, som jag skrev, inte att den snurran någonsin kommer få ett slut.
GillaGilla