Tack, Maths Nilsson, för ditt sakliga och respektfullt formulerade blogginlägg den 8 juli 2020! Det var i stora stycken intressant och lärorikt att läsa. Det gläder mig särskilt att du skriver att du inte tror att jag har oärliga avsikter. Right back at you!
(Under tiden jag skrev det här svaret kom du med ett lite mer affekterat inlägg till den 9 juli, men det tillförde inte så mycket att det förtjänar ett separat svar, tycker jag.)
Låt mig säga det direkt: jag skulle aldrig kalla dig ”klimatjihadist”, och jag tror inte jag någonsin har karakteriserat dig ens som ”alarmist” – även om jag tycker att det finns sådana. Det finns kanske även ”klimatförnekare”, eller i varje fall ”vetenskapsförnekare”, på den klimathotsskeptiska sidan, men jag hoppas du förstår att det inte är etiketter som passar på mig i alla fall.
Jag vill gärna uppmärksamma dig på att jag även svarat på din hårda, men inte särskilt träffsäkra, kritik av intervjun med mig på Swebb-TV. Där bjöd du tyvärr bara på rallarsvingar mot dina egna vantolkningar (”halmgubbar”) och inte mot vad jag faktiskt skrivit i den bok (Borde man oroa sig för klimathotet?, Elsa Widdings förlag, 2020) som intervjun avsåg att väcka intresse för att läsa. Det var mest en besvikelse, för du kan bättre. (Boken heter för övrigt inte ”Borde man bry sig om klimathotet”, som du skriver – viktigt att få detaljerna rätt, särskilt när de gör skillnad). Något lärde jag mig dock, och sedan jag skrev det svaret har jag faktiskt omvärderat mina alltför snabba slutsatser om Corona-krisen och koldioxidhalten. Det är bra – när du är som bäst håller du mig på tårna.
Dina invändningar den här gången tar inte heller sin utgångspunkt i min bok, utan vad jag förstår i ett av mina blogginlägg från den 2 mars 2019 (Fundamental oenighet i klimatvetenskapen), där jag noterade att det inte alls råder konsensus om vissa grundläggande klimatvetenskapliga frågor, framför allt inte rörande klimatets känslighet för förändringar av koldioxidhalten i atmosfären. [2020-07-12: Jag har uppdaterat den nu, men] det var en delvis föråldrad text som inte helt återspeglade min argumentation i den tryckta boken. Det hade varit bättre om du läst boken (inte minst för att jag faktiskt lyssnat på dig när jag skrev den). Men ändå. Det är väl bra att jag får tillfälle att kommentera vad som skiljer och inte.
När det gäller klimatkänslighet är jag exempelvis numera väl medveten om skillnaden mellan ECS och TCR, dvs långsiktiga respektive kortsiktiga effekter, men det var jag inte när jag skrev den hänvisning till James Hansen som du citerar och fetstilar. Jag gav följaktligen en missvisande bild av att Hansen ändrat uppfattning om klimatkänsligheten från ett år till ett annat, när han i själva verket talade om två olika saker, i det ena fallet ECS och i det andra fallet TCR. Det felet följde dessvärre med in i boken, vilket jag givetvis beklagar, även om det är en detalj som knappast spelar någon roll för resonemanget. Det tar jag bort i nästa upplaga.
Jag ger dig också rätt i att den modifierade grafen från Scafetta bara säger en del av sanningen om forskningsläget, och att den inte kan användas som bevis för att allt fler forskare tenderar mot lägre klimatkänslighet i den utsträckning som den ger sken av. Man kan dock ta bort den grafen och stryka det påståendet från mitt inlägg utan att det påverkar min poäng: att det råder osäkerhet och oenighet om klimatkänsligheten. Det framgår ju även av Carbon Brief som du själv hänvisar till. I nästa upplaga använder jag mig av den grafen istället.
Jag förstår att ett lösryckt citat av min (kanske inte helt lyckade) formulering om att jag saknar en öppen och ”frejdig” debatt kring detta kan tolkas som att jag inte känner till bredden av den vetenskapliga diskussionen, men i sitt sammanhang tycker jag att det borde framgå. Det är ju precis det jag vill framhålla, att det finns oenighet och osäkerhet. Jag kan bara konstatera att denna viktiga information inte fått någon större spridning och, åtminstone i den allmänna debatten, totalt överskuggas av påståendet om ”konsensus” och att ”debatten är över”. Men det är väl mera mediernas och politikernas fel, än forskarnas. Huruvida det pågår medveten mörkläggning eller konspiration har jag dock inte fokuserat på att undersöka eller driva som tes, även om det ibland är svårt att undvika att spekulera.
Jag tycker till exempel att det finns uppenbara exempel på att forskare som ifrågasätter klimathotet blir utfrysta och smutskastade – bland annat Judith Curry och Willie Soon. Eller Susan Crockford, Murray Salby, Peter Ridd och många andra som fått lida på olika sätt för att de gått mot strömmen. Det borde oroa och uppröra även dig, och tjänar säkert som varnande exempel för en hel del aktiva forskare mitt i karriären. Kanske är det en anledning till att så många skeptiker är pensionerade. Så jag är inte lika övertygad som du om att den vetenskapliga debatten om klimatfrågan är fullt så öppen, frejdig och respektfull.
Beträffande själva frågan om hur känsligt klimatet faktiskt är redovisar jag flera olika argument, varav du väljer att ifrågasätta två. Det ena, att klimatet borde ha urartat för länge sedan om klimatkänsligheten var hög, har jag faktiskt övergivit sedan blogginlägget skrevs (tack vare dig tror jag), och det finns därför inte med i min tryckta bok. Det andra argumentet, som handlar om den utgående långvågiga strålningen och bland annat hänvisar till Lindzen&Choi, har jag kvar i boken men med en betydligt försiktigare kommentar (till följd av synpunkter jag fått från dig). Jag har dock även med en hänvisning till data för Average Outgoing Longwave Radiation från NOAA (via Ole Humlum, inte Notrickszone som i blogginlägget) som också talar emot att det skulle pågå en förstärkt växthuseffekt. Med tanke på all kontrovers kring Lindzen skulle det antagligen ha varit bättre om jag nöjt mig med enbart NOAA-data. Jag ska fundera på det till nästa upplaga, även om jag har stort förtroende för Lindzen.
Jag hänvisar också till andra data som också talar emot att det skulle pågå en förstärkning av växthuseffekten trots kraftigt stigande koldioxidhalt i atmosfären: luftfuktigheten (NOAA, NASA), den lägre stratosfärens temperatur (RSS) och frånvaron av en s.k. hot-spot i troposfären i tropikerna. Dessutom ägnar jag en stor del av boken till att visa att det inte finns några belägg för att det pågår några oroande klimatförändringar som talar för en förstärkt växthuseffekt. Jag är medveten om att det kan förändras, men bevisläget är inte på långt när så säkert och stabilt som det påstås. Jag hittar faktiskt inga bevis alls. En avgörande punkt för mig är att jag ser goda skäl att ifrågasätta dagens officiella termometerdata för de senaste 150 åren, och därmed även beräkningar av klimatkänsligheten baserade på dessa. Det har du lovat att återkomma till, så det ser jag fram emot. Tills dess ägnar jag semestern åt att läsa Michael Shellenbergers bok Apocalyps Never.
[Maths Nilsson har svarat vänligt på ovanstående inlägg längst ner i sin post. Jag har redigerat blogginlägget från förra året som han haft synpunkter på, och länkat till mina kommentarer ovan. Jag tror dock inte att det kommer att ha någon betydelse för hur läsarna uppfattar och tar ställning till klimatfrågan. Det handlar som sagt om detaljer som inte har någon större betydelse för mitt resonemang. Om någon kallar honom ”klimatjihadist” beror det nog varken på den övertygande argumentationen eller de smärre misstagen i mina texter, utan på att det finns människor på båda sidor av den här frågan som inte klarar av att ha en respektfull och saklig diskussion.]
Borde man oroa sig för KLIMATHOTET?
Min bok ”Borde man oroa sig för klimathotet?” ges ut av Elsa Widding och kan köpas på Elsa Widdings förlag på webbplatsen Klimatkarusellen. De data som presenteras under intervjuns första del finns även i det utdrag från min bok som kan läsas här nedanför.
Några läsares reaktioner:
“Har boken hemma på bordet, slår upp ibland. Hade det på bordet vid middagsbjudningar (före Corona). Obetalbart bra. Riktig njutning att läsa. Beställde boken precis till mitt barnbarn som födelsedagspresent- 13 år. Perfekt!”
“Boken är mycket läsvärd, borde läsas av alla människor men främst av våra politiker så dom slutar med sina vansinniga och meningslösa projekt.”
“Jag läste färdigt din bok idag. Otroligt berikande och omtumlande. Vilket otroligt arbete som ligger bakom den.”
Recensioner
Göran Sjöberg: https://anthropocene.live/2020/04/28/borde-man-oroa-sig-for-klimathotet/
Ingemar Nordin: http://www.klimatupplysningen.se/2020/05/04/en-faktarik-bok-om-klimatet/
Klimatforum 
2 reaktioner till “Tack, Maths Nilsson!”