Vem är egentligen ”klimatexpert”? Total förvirring i upp- och nervända världen.

När Ekdal&Ekdal på SvT frågade en av sina inbjudna ”experter” hur det kan komma sig att det finns forskare som är skeptiska till klimathotet, svarade hon att det är svårt att förstå, men gissade att det berodde på att de inte är klimatologer eller ekologer utan ”fysiker, kemister och astrofysiker”.

Svaret bevisade ögonblickligen att hon inte visste vad hon pratade om. Hon har helt rätt i att många som är skeptiska till klimathotet är fysiker, kemister och astrofysiker – men tvärfel att det skulle diskvalificera dem att uttala sig om klimathotet. Det är precis tvärtom.

I Svenska Dagbladets diskussionsforum under en artikel som handlade om de ”11000 miljöexperterna” uttryckte någon också vad jag tror är en allmän övertygelse (jag parafraserar): De är i alla fall ekologer och biologer, som vet något om klimatet, till skillnad från uppropet från 500 forskare, där det mest var geologer, fysiker, kemister och teknologer som inte har något med klimatet att göra.

Total förvirring i upp-och nervända världen.

Inlägget är i grunden korrekt vad gäller de 500 forskarna, och vad jag kan se även, i alla fall vad gäller de svenska undertecknarna, bland de 11000. Men slutsatsen är uttryck för fundamental okunnighet om vad klimatvetenskap är och vem som är ”expert” med kompetens att uttala sig om det finns ett klimathot eller inte, och i vilken utsträckning det i så fall är orsakat av människan eller inte.

Vad är det egentligen man ska kunna för att bedöma om det finns ett klimathot orsakat av människan? Vad är det man ska kunna förstå?

Jo, fysik, kemi och geologi (paleontologi). Atmosfärfysik, astrofysik och teknisk fysik och kemi. Klimatvetenskap är ett tvärvetenskapligt fält, där faktiskt även matematik, statistik och programmering kan vara värdefull kompetens. Ekologin kan också ge värdefulla bidrag, som när exempelvis Jim Steele pekar på hur lokala och regionala förändringar av landskapet är förklaringen – snarare än globala klimatförändringar – till vad som händer med djur- och växtlivet på en viss plats.

Men bara för att man forskat om pollinatörer, dagfjärilars synförmåga eller hur fiskar påverkas av plast i haven så har man inte kompetens att bedöma orsakerna till klimatförändringarna eller trovärdigheten hos de prognoser som klimatmodellerna producerar.

Klimatet handlar i grund och botten om fysik och kemi.

Det är Arbetsgrupp 1 i FN:s klimatpanel som har i uppdrag att sammanfatta vad vi vet om orsakerna till klimatförändringarna, och där hittar man knappast några biologer eller ekologer. De har liksom inget att tillföra i frågan om vilka faktorer som styr klimatet och hur mycket av den globala uppvärmningen som beror på ökningen av växthusgaser i atmosfären. Eller om och varför havens pH-värde förändras. Givet att de inte dessutom är specialiserade inom fysik och/eller kemi.

Relationen mellan olika klimatpåverkande faktorer är fysik och kemi.

De fundamentala frågorna om klimatets känslighet för förändringar av halten av växthusgaser i atmosfären, betydelsen av variationer av solintensiteten eller jordens energiomsättning kan bara besvaras av fysiker (bland annat astrofysiker) och kemister.

 Växthuseffekten är fysik och kemi, atmosfären är fysik och kemi, haven är fysik och kemi. Man kan inte ens börja försöka förstå växthuseffekten utan att känna till grundläggande fysik, till exempel den logaritmiska effekten av ökande koldioxid.

Eller absorptionsspektrum.

Paleoklimatologi, som är en specialitet inom geologi och studerar klimatförändringar i jordens historia som de registrerats i miljontals år av avlagringar och sediment, är fysik och kemi.

Droppstenar kan berätta om hur solaktiviteten samvarierar med klimatet över årtusenden. Det är fysik och kemi.

Även arkeologer bidrar med kunskap om hur klimatet förändrats sedan civilisationernas uppkomst. Men även de behöver fysik och kemi för att analysera sina fynd.

Forskningen om vad glaciärerna säger om klimatets historia är fysik och kemi.

Atmosfärfysiker är de verkliga experterna på klimatet, på ett sätt som inte ens meteorologer självklart är:

Biologer och ekologer kan bidra på många sätt, men de är inte experter på klimatet och orsakerna till klimatförändringar. De kan förklara vad som faktiskt hänt eller sannolikt kommer att hända med djur- och växtliv om/när det blir varmare på jorden eller om exempelvis havens pH-värde förändras på ett visst sätt. Men de är inte experter på att hur jordens medeltemperatur eller havens pH-halt förändras eller varför. I klimatfrågor forskar de på grundval av resultaten från fysiker och kemister, till exempel om hur korallrev och skaldjur påverkas av ökade koldioxidhalter i haven. Tråkigt nog tar de i och för sig ofta större hänsyn till alarmerande data (Station Aloha, se nedan) än lugnande (Flinders Reef, se nedan, och experimenten på humrar vid University of North Carolina, Chapel Hill, bilden under), eftersom de inte förstår sig på fysik och kemi:

Matematiker, statistiker och programmerare kan analysera klimatmodeller och ifrågasätta behandlingen av temperaturdata.

Biologer och ekologer är hänvisade till att lita på vad som rapporteras officiellt, och saknar kompetens att ifrågasätta vad NOAA och NASA säger om den globala medeltemperaturen.

Läs mer på www.klimathotet.com och www.klimatforum.com. Ytterligare fördjupning finns på www.klimatupplysningen.se.