Det varnas mycket för att den globala uppvärmningen kommer att leda till att de klimatrelaterade sjukdomarna ökar och sprids. Enligt den respekterade organisationen Lancet Countdown har redan hälsoläget för mänskligheten försämrats i flera decennier på grund av mer extremt väder, mindre skördar och lägre produktivitet, vilket leder till ökad spridning av tropiska infektionssjukdomar. Men det stämmer inte.
Ni som följt mig eller läst min bok vet att det faktiskt inte finns några bevis för att klimatet verkligen har förändrats på något oroande sätt vare sig de senaste 150 eller 40 åren. Men det har blivit varmare och frågan är om det påverkat spridningen av klimatrelaterade sjukdomar.
Det påstås i alla fall i The 2019 Report från organisationen ”Lancet Countdown” som är ett partherskap mellan 35 akademiska institutioner och FN-organ, etablerat av den kända och prestigefyllda Lancet-gruppen av medicinska tidskrifter med stöd av Wellcome-stiftelsen.
Det centrala budskapet i rapporten är:
”The life of every child born today will be profoundly affected by climate change, with populations around the world increasingly facing extremes of weather, food and water insecurity, changing patterns of infectious disease, and a less certain future. Without accelerated intervention, this new era will come to define the health of people at every stage of their lives.”
Som vanligt bygger förstås detta scenario på FN:s prognoser baserade på klimatmodeller. Men som med alla andra klimatförändringar försöker man med olika medel påvisa att det redan nu finns oroande tecken. Rapporten uppmärksammar särskilt att den tropiska sjukdomen denguefeber, som sprids av myggor, ökat de senaste decennierna.
Den som bara läser rapportens sammanfattning får dock inte hela bilden. Den oberoende forskaren och författaren Indur Goklany har dock analyserat påståendena i detalj i rapporten The Lancet Countdown on Climate Change – The Need for Context.
Sanningen är att de klimatrelaterade sjukdomarna, bland annat exempelvis malaria, sammantaget minskat från 8,1 % till 5,5 % mellan 1990 och 2017, samtidigt som även det totala antalet dödsfall mätt i ”all-cause agestandardised DALY’s (disability-adjusted life years lost)” också sjunkit från 12 % till 8 %.
Ökningen av denguefeber är ett undantagsfall, och samtidigt en sjukdom som 2017 ledde till betydligt färre dödsfall än malaria, som också sprids av myggor i tropikerna. 2017 dog 40 000 människor av denguefeber, vilket bara är 1,4 % av det totala antalet dödsfall i klimatrelaterade sjukdomar, medan 620 000 dog av malaria.
De klimatrelaterade dödsfallen är en mycket liten del av det totala antalet, och båda har en sjunkande trend mellan 1990 och 2017:
Så här ser det ut lite mer i detalj:
Rapporten från Lancet Countdown identifierar ett antal olika typer av proxy-data som man menar ger en indikation på hur sårbar befolkningen är, exempelvis värmeböljor och andra former av extremt väder. Men antalet klimatrelaterade dödsfall i världen har minskat med 98,9% sedan 1920-talet, vilket till stor del beror på att moderna samhällen och modern teknik har gjort det möjligt för oss att skydda oss mot extremt väder och ingripa snabbare och effektivare vid katastrofer. Data gällande förekomsten av extremt väder är med andra ord en dålig Proxy för människors faktiska sårbarhet.
Dessutom finns det faktiskt inte heller några data som talar för att exempelvis stormar, torrperioder, skogsbränder eller översvämningar skulle ha blivit fler eller mer omfattande.
Detsamma gäller tillgången på mat. The Countdown använder odlingssäsongens längd som Proxy för skördarnas storlek, och pekar på fem utvalda grödor (majs, sojabönor, vintervete, vårvete och ris) vars odlingssäsong blivit kortare sedan 1960.
Men under samma period har skördarna i själva verket ökat dramatiskt, bland annat på grund av moderna odlingstekniker:
Man kan tycka vad man vill om industrijordbruket, men odlingssäsongens längd är ingen användbar Proxy för skördarnas storlek.
Inte heller stämmer det att stigande temperaturer lett till lägre produktivitet per person. Bruttonationalprodukten per capita har tvärtom ökat kraftigt i takt med utsläppen av koldioxid:
Ett varmare klimat och ökande halterna av koldioxid i atmosfären har också bidragit till den positiva utvecklingen, men användningen av maskiner som drivs med fossila bränslen är förstås den viktigaste motorn för produktivitet och tillväxt. Det moderna samhället har också medfört att människor lever längre tack vare bättre tillgång till exempelvis mat, hälsovård, mediciner, utbildning och skydd mot naturens nycker.
Indur Goklany sammanfattar bevisläget så här:
”All this indicates that, contrary to the Countdown’s claim that the world may be ‘struggling to cope with warming that is occurring faster than governments are able or willing to respond’, mankind is actually reducing most CSDE risks more, and coping with them better, than with some other, larger health threats.”
Läs mer om klimatförändringar och tvivelaktiga data i min bok ”Borde man oroa sig för KLIMATHOTET?” som kan beställas här.
Klimatforum 
En reaktion till “Ökar verkligen de klimatrelaterade sjukdomarna?”