Global uppvärmning i Verkhojansk? II Några tillägg om klimatcykler.

Temperaturdata talar för att klimatet i Arktis förändrats cykliskt under 1900-talet, med uppvärmning från 1910-talet till mitten av 1940-talet, följt av avkylning fram till slutet av 1970-talet och uppvärmning igen till idag till ungefär samma nivå som på 1940-talet. Det är ett mönster som återkommer i en mängd olika klimatrelaterade datakällor, både i och utanför Arktis. I det här tillägget till mitt förra inlägg ger jag exempel på det.

Jag avslutade det förra inlägget med att konstatera att i Arktis som helhet är mönstret av en klimatcykel de senaste 100 åren tydligt (Ole Humlum, Climate4You):

Rekonstruktioner av den årliga medeltemperaturen på Grönlands högsta punkt talar också för en klimatcykel med uppvärmning till 1945, avkylning till 1970-talet, och därefter uppvärmning igen till en aningen högre nivå än på 1930- och 1940-talen:

Greenland Summit och Norra Atlanten

I princip all uppvärmning sedan 1850 skedde under 1900-talets första hälft. Detsamma verkar gälla för hela norra Atlanten.

Efter den period av uppvärmning som startade i slutet av 1970-talet har det blivit kallare igen på Grönland, åtminstone  mellan 2005 och 2015, enligt fem olika väderstationer:

Kallare på Grönland

Klimatcykeln under 1900-talet avspeglas i den grönländska inlandsisens massbalans:

Grönland 1900-talet diagram

Den som inte nöjer sig med Fettweis et al 2008  gällande klimatet på Grönland under 1900-talet kan gärna fördjupa sig här: Box et al 2009 ; Wake et al 2009 Hasholt et al 2016 ; van As et al 2016.

Temperaturdata från Island visar samma mönster. Island ligger i och för sig strax söder om polcirkeln, men där finns långa temperaturserier:

Reykjavik

Dataserien för Reykjavik har dock en märklig historia, eftersom NASA under en tid presenterade en justerad version där all värme under 1900-talet ”homogeniserats” ner:

Reykjavik, den justerade grafen

Enligt de uppmätta temperaturerna (gula linjen, före justering) var det inte varmare år 2000 än under 1930- och 40-talen, men nu såg plötsligt uppvärmningen från 1979 till idag ut som en oroande och onaturlig utveckling. Meteorologerna på Islandic Met Office (Veðurstofa Íslands) förstod inte varför dessa justeringar gjorts och fick ingen förklaring från NASA-GISS, som i sin tur kallade dem som ifrågasatte homogeniseringen för ”konspirationsteoretiker”. Till sist blev tydligen uppmärksamheten kring Reykjavik för besvärande eftersom NASA-GISS i tysthet återställde Reykjaviks temperaturer.

Även av temperaturkurvan för Stykkisholmur på norra Island framgår att all uppvärmning där under 1900-talet skedde fram till 1941. Därefter följde en period på nära 40 år med med sjunkande medeltemperatur till 1979, och sen uppvärmning igen till ungefär samma nivå som 1941, bara några tiondelar varmare (Veðurstofa Íslands):

Styckisholmur

En studie, som är särskilt intressant eftersom den är baserad enbart på väderstationer med de längsta och bästa dataserierna på norra halvklotet, och som inte påverkats av den urbana värmeeffekten eftersom de ligger lantligt, visar samma mönster:

Soon, N Hemisphere composite

Här ser vi samma mönster, en klimatcykel, där varma och kalla perioder avlöser varandra. Det har blivit varmare, men så gott som hela den moderna uppvärmningen skedde under 1900-talets första hälft, och temperaturen i början av 2000-talet ligger bara en aning högre än på 1940-talet.

Data för den arktiska havsisens utbredning talar också för en värmeperiod på 1930- och 1940-talen, följd av en avkylning. Här en graf i rapport från amerikanska Energidepartementet 1985 som visar att isarna minskade i stort sett lika mycket då som efter 1979:

Screen-Shot-2017-02-14-at-6.12.59-AM-down-904x1024

Det stämmer också med de temperaturdata för 1900-talet som alla var överens om på 1970-talet – att världen blev varmare till 1940 och därefter kallare igen:

Flera källor till 1900-talets temperaturer

Klimatcykeln är tydlig även i data för hur stor del av Alpernas glaciärer som har dragit sig tillbaka under 1900-talet:

Alperna

Variationerna i solinstrålningen till jorden följer samma mönster under hela 1900-talet som temperaturerna från de lantliga väderstationerna på norra halvklotet.

TSI vs lantliga stationer

Korrelationen är inte alltid perfekt i varje detalj, men klimatsystemet är ju komplext med många samverkande faktorer. Att solintensiteteten minskar i början av 2000-talet samtidigt som temperaturen ligger kvar på en hög nivå behöver inte vara konstigare än de avvikelser man kan se i slutet på 1800-talet eller mellan1980 och 2000. Det är ju många faktorer som styr väder och klimat.

Även de stora oceanernas temperaturcykler, Pacific Decadal Ocillation (PDO) och Atlantic Multidecadal Ocillation (AMO) uppvisar samma mönster.

Sun and ocean cycles

Fysikern Carl-Otto Weiss har använt spektralanalys på historiska klimatdata för att urskilja cykler med olika periodicitet och hur de samverkat. Att det har blivit varmare under 2000-talet än på 1940-talet kan exempelvis hänga samman med att två klimatcykler med olika periodicitet, 230 år och 65 år, förstärkt varandra:

De Vries

De två cyklerna i kombination verkar kunna förklara officiella temperaturdata från HadCRU (Hadley Climate Research Unit, University of East Anglia, UK), som i sin tur ligger helt i linje med de data som amerikanska NOAA och NASA-GISS presenterar. Om man hellre väljer att lita på temperaturkurvan från de lantliga väderstationerna måste man förstås tänka sig att även andra faktorer medverkat till en kraftigare avkylning 1940-1979 och en dämpning av uppvärmningen därefter. Men den 230-åriga cykeln kan kanske delvis förklara varför det inte blivit kallare de senaste decennierna, trots att solen i sin 11-årscykel gått in i en fas med låg aktivitet.

Någon signal som talar för att människan skulle ha påverkat klimatet hittar inte Weiss. Den skulle ju i så fall vara monotont ökande, men alla klimatförändringar kan kopplas till olika cykler, enligt hans forskning.


Klimathotet av Staffan Mörner   Staffan 1

Borde man oroa sig för KLIMATHOTET?

Min bok ”Borde man oroa sig för klimathotet” kan köpas på Elsa Widdings förlag på webbplatsen Klimatkarusellen.

Några läsares reaktioner:

“Har boken hemma på bordet, slår upp ibland. Hade det på bordet vid middagsbjudningar (före Corona). Obetalbart bra. Riktig njutning att läsa. Beställde boken precis till mitt barnbarn som födelsedagspresent- 13 år. Perfekt!”

“Boken är mycket läsvärd, borde läsas av alla människor men främst av våra politiker så dom slutar med sina vansinniga och meningslösa projekt.”

“Jag läste färdigt din bok idag. Otroligt berikande och omtumlande. Vilket otroligt arbete som ligger bakom den.”

Recensioner

Göran Sjöberg: https://anthropocene.live/2020/04/28/borde-man-oroa-sig-for-klimathotet/

Ingemar Nordin: http://www.klimatupplysningen.se/2020/05/04/en-faktarik-bok-om-klimatet/

Intervjuer (Youtube)

Se gärna mina samtal med Lennart Matikainen och Mikael Willgert:

 

 

Kategorier Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close