Den 25 augusti hade Rapport ett inslag om den senaste orkanen i USA, och SvT:s ”globala klimatkorrespondent” Erika Bjerström radade upp det ena missledande påståendet efter det andra. Anledningen till inslaget var att orkanen Laura närmade sig Louisianas kust, och Bjerström inleder med att hävda att orkanerna har blivit kraftigare på grund av den globala uppvärmningen.
Hon har helt rätt i att orkanerna inte antas bli fler på grund av global uppvärmning. Det är skillnaden i temperatur mellan polerna och ekvatorn som driver vindarna, och i en varmare värld blir den skillnaden mindre. Det ser man däremot inga spår av i statistiken sedan 1970:

Det verkar inte som om det pågått någon global uppvärmning att tala om under den här tiden. Globalt har orkaner/cykloner varken blivit mer eller mindre vanliga.
Men hur är det med orkanernas intensitet? Varmare hav innebär att stormsystemen får mer energi och blir kraftfullare. Finns det några tecken på det?

Nej, tydligen inte, åtminstone inte globalt. Man kan se en ökning till 1993, men sedan dess är trenden nedåt igen. Min gissning är att Erika Bjerström inte har en aning om detta, men har hört från amerikanska medier att orkanerna i USA blivit värre. Det stämmer dock inte, i alla fall inte rent meteorologiskt, tvärtom:

Det är i och för sig sant i en annan mening, nämligen ekonomiskt. Sedan 1930 har de värsta orkanerna orsakat alltmer förödelse, särskilt under 2000-talet, trots att deras intensitet faktiskt minskat något:

Det beror helt enkelt på att folkmängden ökat kraftigt i de utsatta områdena, och att det efter hand funnits alltmer egendom för orkanerna att förstöra. Men det har ju inget med klimatet att göra.
Samma misstag görs ofta i rapporteringen av väderrelaterade katastrofer, exempelvis översvämningar i Bangladesh eller torka i Somalia. Att naturkatastrofer blir ”värre” än tidigare ur humanitär synvinkel betyder inte nödvändigtvis att de blivit värre som väderfenomen.
Bjerström säger att det har bevisats att orkanen Katrina förvärrades av den globala uppvärmningen. Visst, ett varmare klimat ger antagligen kraftigare stormar, och det har blivit varmare under 1900-talet. Men jag har inte stött på någon seriös klimatforskare som menar att man kan avläsa klimatförändringar i enskilda väderfenomen. Än mindre att de beror på människan och inte på naturliga variationer. Jag gissar att hon har läst att det är möjligt, eller kanske till och med sannolikt att extrema väderhändelser förvärrats av global uppvärmning, eftersom det är vad man kan förvänta sig. Men jag kanske har missat något, och Bjerström får gärna upplysa mig. Klimatrapporter i media borde alltid kompletteras med källhänvisningar.
Bjerström påstår också att flera andra former av extremt väder har ökat – torka och översvämningar bland annat. Här kanske hon förväxlar det korrekta antagandet att global uppvärmning väntas leda till mer extremt väder med det felaktiga att det redan sker.
Torkan i världen – inräknat alla former – har nämligen inte alls ökat, utan snarare minskat, åtminstone mellan 1983 och 2012, mätt i den andel av jordens yta som drabbats (Hao et al 2014, gult=ovanligt torrt, rött=exceptionell torka):

Även skogsbränderna har minskat globalt med samma mått:

Nu är det visserligen sant att globala fakta kan släta över regionala variationer. Kanske har Bjerström råkat se en graf liknande den här nedanför? Den visar antalet dagar med värmebölja i USA mellan 1960 och 2010:

Den producerades av den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket (EPA, Environmental Protection Agency) i rapporten National Climate Assessment (NCA), som togs fram inför klimatmötet i Paris 2015. Grafen var en av flera som presenterades i rapportens Sammanfattning för politiker.
Den som tog sig tid att läsa det vetenskapliga underlaget till rapporten kunde dock hitta den här grafen istället, som visar utvecklingen under hela 1900-talet:

Det var helt enkelt mycket värre förr, även om det skett en viss ökning sedan 1960-talet. Så kan man missleda med statistik, utan att egentligen ljuga.
Samma rapport hade också statistik för skogsbränder (antal kvadratkilometer):

Men det är precis samma sak här, bortsett ifrån att i det här fallet är man tvungen att hitta statistik från det amerikanska jordbruksverket för att få hela bilden:

Det var mycket värre förr i USA, även när det gäller skogsbränder. Att de senaste årens skogsbränder i Kalifornien och Australien till stor del beror på bristande markvård nämner inte Bjerström – kanske känner hon inte till det, helt enkelt.
Talet om att Kalifornien drabbats av ”permanent torka” var vanligt för några år sedan, innan det började regna där igen:

Data för nederbörden i Kalifornien mellan 1899 och 1914 är lätt tillgänglig:

Visst, Kalifornien har ett torrt klimat och drabbas av torka helt naturligt då och då, men några tecken på en pågående katastrof på grund av global uppvärmning finns knappast. Det var mycket värre förr, långt innan människan började släppa ut växthusgaser:

Den som vill ha ytterligare ett exempel på hur klimatet förändrats i ett normalt mycket torrt klimat kan studera nederbörden i Sahel-bältet mellan 1950 och 2009. Den varierar med Atlantens varma och kalla faser i en naturlig klimatcykel:

Nederbörden i Somalia, som brukar drabbas av både torka och översvämningar, har knappt förändrats alls mellan 1950 och 2009 (enligt British Geological Survey):

Det har möjligen blivit färre år med riktigt stora nederbördsmängder, vilket snarast är positivt, eftersom regnet normalt faller på kort tid och kan orsaka störtfloder och översvämningar.
När det gäller översvämningar är det annars Bangladesh som dominerar nyhetsflödet. Där har det mycket riktigt varit några siktigt stora översvämningar de senaste decennierna:

Men även här anar man en klimatcykel, och årets översvämningar, som har beskrivits som de värsta på 20 år, har inte varit särskilt extrem ur klimatsynpunkt, även om den drabbat landet hårt. Enligt data från 1800-talet är det antagligen också normalt att flera stora översvämningar kommer nära inpå varandra under en period:

Nederbörden i Bangladesh har inte förändrats på något anmärkningsvärt sätt under 1900-talet, utom att nederbördsmängderna under juli månad, då det brukar vara mest, har minskat något (enligt Världsbankens klimatdatabas):

1901–1930 | 530,68 mm |
1931–1960 | 513,23 mm |
1961–1990 | 523,53 mm |
1991–2016 | 500,05 mm |
Så här har det sett ut i Namibia och Melbourne, Australien (Hao et al 2014):

Om man hämtar sin information från det amerikanska Naturvårdsverket (EPA) är det lätt att tro att de kraftiga skyfallen ökat i USA:

Men nej, det är ju Obamas NCA-rapport igen. Samma missledande teknik som tidigare – man bortser från historien:

Bjerström avslutar med att påstå att ön Isle de Jean Charles utanför New Orleans i Louisiana har översvämmats på grund av den stigande havsnivån. Det stämmer att det relativa havsvattenståndet stigit mycket mer i Louisianas floddelta än på andra platser. Här är data från Grand Isle, inte så långt ifrån Isle de Jean Charles, enligt NOAA:s webbplats Sea Level Trends:

Ingenstans i USA stiger havet så mycket som här:

Det betyder förstås att översvämningen av Isle de Jean Charles inte beror på global uppvärmning, utan på ett lokalt/regionalt fenomen, antagligen erosion och strömmar i floddeltat. Det är sant att havsnivån stiger globalt, men effekterna vid kusterna beror även på andra faktorer. I Alaska sjunker det relativa havsvattenståndet, precis som i Stockholm, på grund av landhöjning.
Vi har tidigare sett rubriker om att söderhavsöar sjunker i havet – jag tror inte det handlar om mer än en viss ö egentligen. Men det har inget med växthuseffekten att göra, utan har en geologisk förklaring. Korallöarna ligger utefter förkastningslinjer, och har ursprungligen bildats runt vulkaner på havsbottnen:

Tvärtemot den bild som ges i media växer de flesta korallöarna, åtminstone 18 av de 29 öar i Funafuti som undersöktes av av Paul Kench vid University of Aukland på Nya Zeeland i en studie publicerad i New Scientist 2015:

Globalt stiger havsytan i genomsnitt med några millimeter per år, och det har den gjort åtminstone sedan mitten av 1800-talet, då den Lilla istiden började tina upp på allvar. När klimatet blev varmare började landisarna smälta, och havsytan har stigit sedan dess. Både Los Angeles och Key West på Floridas sydspets har långa, obrutna mätserier:

Det intressanta med dessa data är inte att de skiljer sig åt en aning, eller att det går lite upp och ner år från år, utan att stigningen av havsvattenståndet har skett i samma takt i över hundra år. Det finns inte ett spår av någon påverkan från våra utsläpp av växthusgaser. Och det är samma sak överallt i världen. Läs gärna mer här: Hälften av havsnivåhöjningen påverkar inte kusterna.
Till sist en kommentar till Bjerströms påstående att den globala medeltemperaturen stigit med ungefär en grad (Celsius) under 1900-talet. Det är nog helt sant. Man kan se bedömningar på mellan 0,8°C och 1,2°C. En helt annan fråga är vad det beror på. Jag gissar att Bjerström anser att åtminstone hälften av denna ökning, kanske huvuddelen, beror på människans utsläpp av växthusgaser. Den oförändrade takten i havsnivåhöjningen talar emot det. Men vad jag verkligen skulle vilja höra Bjerström förklara är varför NASA-GISS i efterhand, sedan 2000 ungefär, systematiskt sänkt de temperaturer som uppmättes mellan 1930 och 1960 över hela världen. Det handlar om ”justeringar” i storleksordningen 0,5°-2°C, som har raderat den uppvärmning mellan 1910 och 1940 som alla tidigare var överens om. Dataserien från Reykjavik är ett bra exempel, men långt ifrån det enda:

Enligt de mätningar som gjorts av vädertjänsten på Island skedde hela uppvärmningen under 1900-talet mellan 1910 och 1940 (gula linjen), innan utsläppen av växthusgaser tagit fart. Efter en kallare period mellan 1940 och 1980 kom en ny uppvärmning till samma nivå som 1940. Men det ändrade NASA-GISS 2013, så att det istället ser ut som att ungefär hälften av uppvärmningen har skett de senaste 40 åren. Det här är ett mönster som återkommer över hela världen, och som knappast kan förklaras som en effekt av sådana normala, legitima korrigeringar som på helt vetenskaplig grund måste göras av uppmätta temperaturdata av olika skäl.
Det intressanta med dataserien från Reykjavik är att NASA-GISS, efter kritiska frågor från en australisk senator, ändrat tillbaka just den här kurvan till sitt ursprungliga skick. Men först efter att man anklagat senatorn för att inte veta vad han pratar om. Man fick till och med den isländska vädertjänsten, som först inte förstod alls vad som hänt, att offentligt säga att justeringarna var helt korrekt gjorda. Men nu är de borta, vilket måste räknas som ett erkännande av att de saknade vetenskaplig grund.
Jag skriver om den här märkliga, men avslöjande historien här: När NASA-GISS erkände att de ändrat 1900-talets temperaturer på Island utan vetenskaplig grund
Och här finns mer om ”justeringar av temperaturdata:
Varför man inte kan lita på de officiella temperaturkurvorna
Bevis för att temperaturdata manipuleras utan vetenskaplig grund
Läs mer
Borde man oroa sig för KLIMATHOTET?
Min bok ”Borde man oroa sig för klimathotet” kan köpas på Elsa Widdings förlag på webbplatsen Klimatkarusellen.
Några läsares reaktioner:
“Har boken hemma på bordet, slår upp ibland. Hade det på bordet vid middagsbjudningar (före Corona). Obetalbart bra. Riktig njutning att läsa. Beställde boken precis till mitt barnbarn som födelsedagspresent- 13 år. Perfekt!”
“Boken är mycket läsvärd, borde läsas av alla människor men främst av våra politiker så dom slutar med sina vansinniga och meningslösa projekt.”
“Jag läste färdigt din bok idag. Otroligt berikande och omtumlande. Vilket otroligt arbete som ligger bakom den.”
Recensioner
Göran Sjöberg: https://anthropocene.live/2020/04/28/borde-man-oroa-sig-for-klimathotet/
Ingemar Nordin: http://www.klimatupplysningen.se/2020/05/04/en-faktarik-bok-om-klimatet/
Intervjuer (Youtube)

En reaktion till “Rapport missleder om klimatet”