Är Bangladesh ett offer för klimathotet?

Bangladesh är ett av världens mest sårbara områden för översvämningar på grund av monsunklimatet och landets stora, tättbefolkade och låglänta floddelta, där de två stora floderna Ganges och Brahmaputra har sina utlopp i Bengaliska viken. Landet drabbas ofta av svåra översvämningar där människor dör, skadas och förlorar egendom – katastrofer som orsakar förödelse och kostar landet stora summor. Frågan är om det blivit värre de senaste decennierna på grund av klimatförändringar orsakade av oss människor?

Bangladesh nämns ofta som ett land som kommer att drabbas särskilt hårt av den globala uppvärmningen, som antas orsaka kraftigare monsunregn, större vattenflöden från Himalaya, högre havsnivå och fler supercykloner, men också extrem torka. Så här skrev Världsbanken i en rapport 2013:

”Bangladesh will be among the most affected countries in South Asia by an expected 2°C rise in the world’s average temperatures in the next decades, with rising sea levels and more extreme heat and more intense cyclones threatening food production, livelihoods, and infrastructure as well as slowing the reduction on poverty.”

Det är en prognos baserad på landets utsatta läge i kombination med övertygelsen att det pågår en oroande global uppvärmning orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. I media sägs det dock att Bangladesh redan drabbas av denna klimatförändring: att översvämningarna kommer oftare och är värre på grund av kraftigare monsuner och supercykloner , smältande glaciärer och stigande havsnivå. Stämmer det? Det påstår i alla fall FN:s Department of Economic and Social Affairs: ”Bangladesh is already experiencing the adverse impacts of global warming and climate change”.

Bangladesh – modern historia

Bangladesh är inte längre det fattiga land det var för några decennier sedan. Sedan 1992 har landet haft en långsiktig tillväxt och ett ökande välstånd. Allt fler människor lever som medelklass, trots en kraftigt växande befolkning och ständigt återkommande naturkatastrofer.

När Indien blev självständigt 1947 delades landet i två stater – det sekulära Indien och det muslimska Pakistan, som bestod av två geografiskt åtskilda delar, en i väster, Västpakistan, och en i öster, Östpakistan. 1971 bröt sig dock Östpakistan fritt och bildade, efter ett kort inbördeskrig och ett ingripande från Indien, en egen självständig stat, Bangladesh (”Bengalens land”), med Dhaka som huvudstad.

Idag har Bangladesh ungefär 165 miljoner invånare, och sedan 1990-talet en starkt växande ekonomi. Landet räknas som en av de kommande storekonomierna (N-11, Next 11, en rankning av Goldman-Sachs). Den mycket fruktbara jordbruksmarken utgör 60% av landytan, men här finns en stor tjänstesektor, en industri dominerad av textiltillverkning, som står för 80% av exporten, och en läkemedelsindustri som kan försörja landet med mediciner.

Många människor i Bangladesh är fortfarande extremt fattiga, men det har långsamt blivit bättre. 2018 levde 21,8 % av befolkningen under den nationella fattigdomsnormen, vilket var 2,5 % färre än 2016.

Geografi

80% av Bangladesh består av låglänt flodslätt, där också den största delen av befolkningen lever och den mesta jordbruksmarken finns. Även i den höglänta norra delen finns odlingar, där stora delar av den skog som funnits tidigare har fått ge plats åt te-plantager. Men här finns också fyndigheter av naturgas, kol och en del mineraler.

De stora floderna har gett Bangladesh den goda jordbruksmarken, och tillför varje år ny näring när de svämmar över i samband med snösmältningen i Himalaya. Översvämningar är följaktligen en viktig förutsättning för försörjningen. Samtidigt är de ett av landets största problem, särskilt när det kombineras med kraftiga monsunregn, supercykloner och stigande vattenstånd i floder och hav på grund av smältande glaciärer.

Översvämningar i Bangladesh

I år (2020) har Bangladesh, enligt Dagens Nyheter, drabbats av den värsta översvämningen på årtionden på grund av kraftiga monsunregn och två cykloner, varav en supercyklon. Senaste översvämningen av liknande omfattning var 1998.

Men det dör färre människor nu än förr. Saleemul Huq, chef för forskningsinstitutet International Centre for Climate Change and Development förklarar, enligt Aftonbladet, att ”Bangladesh är väldigt bra på att rädda liv och vi förlorar inte alls lika många som vi gjorde tidigare.” Han menar dock att översvämningarna har blivit mer frekventa och omfattande, och cyklonerna kraftfullare, och att det har en koppling till klimatförändringarna: ”Det är väldigt klart relaterat till klimatförändringarna. Cykloner och översvämningar är normalt i Bangladesh, men magnituden är inte normal. De är betydligt kraftigare och händer oftare, säger han och berättar att Bangladesh har dokumenterat översvämningar som drabbat landet under hundratals år.”

Aftonbladet skriver att Bangladesh normalt drabbas av svåra översvämningar vart 20:e år, men att det här är den femte översvämningen i större skala de senaste 20 åren.

En annan källa beskriver det ”normala” annorlunda: ”Up to 30% of Bangladesh’s land mass is in danger of flooding during monsoon season, with more than two-thirds of the country lying fewer than five metres above sea level. Severe flooding occurs every four to five years and covers more than 60% of the country.”

Man brukar säga att ”klimat” är det genomsnittliga vädret under minst 30 år. Men för att få en uppfattning om vad som är ”normalt” klimat behöver man data för en betydligt längre period, minst 100 år, men ännu hellre 200 eller 1000 år. Då inser man oftast att det inte finns något ”normalt” klimat, bara ett samspel mellan flera olika klimatcykler av olika längd.

På 1800-talet har jag hittat 15 dokumenterade, och därför antagligen särskilt svåra, översvämningar:

Det är tydligt att översvämningarna inte fördelades jämnt över seklet och att de kunde komma i tät följd på kort tid även under 1800-talet. Under de 20 åren 1865-1885 inträffade exempelvis sex svåra översvämningar. Jag har dock inga exakta uppgifter om hur omfattande översvämningarna på 1800-talet var.

Från 1900-talets första hälft hittar jag konstigt nog inga data alls (åtminstone inga som är fritt tillgängliga), men från 1950-talet är dokumentationen detaljerad. Här ser man hur enormt stora översvämningarna i Bangladesh har kunnat vara:

Dödstal, skador och kostnader är vanliga mått på hur svår en naturkatastrof varit, men det är inte så användbart om man vill förstå den klimatrelaterade aspekten av en översvämning. De beror ju på byggnadskvalitet, infrastruktur, räddningsorganisation, sjukvårdsresurser och, inte minst befolkningstäthet, som inte har med klimatet att göra:

Antalet översvämmade kvadratkilometer behöver å andra sidan inte säga så mycket om hur svåra konsekvenser en katastrof fick, men ur klimatvetenskaplig synvinkel är det högst relevant. Här är den statistik jag funnit avseende hur stor procent av landets yta som översvämmats under åren 1954-2020:

Under de 21 åren 1988-2009 inträffade tre riktigt extrema översvämningar, och ytterligare två som var ovanligt stora. Men sedan 2010 är trenden nedåt, inte uppåt. Som helhet ser det ut som en klimatcykel. Det skedde ett skifte uppåt på 1980-talet efter 35 år med måttliga översvämningar och en sjunkande trend. Det kan mycket väl hänga samman med en naturlig global klimatcykel. Det är ingen tvekan om att den globala medeltemperaturen steg under 1900-talets sista två decennier. Mycket talar också för att den sjönk under 35 år dessförinnan, både enligt samtida mätningar och data för havsis och glaciärer, efter en period av uppvärmning 1910-1940, då det blev ungefär lika varmt som idag. Det som beskrivs som en oroande utveckling från 1980-talet och framåt kan mycket väl ha skett tidigare under 1900-talet, helt naturligt och utan hjälp av växthuseffekten. Men i avsaknad av data för 1900-talets första hälft kan jag inte bekräfta de. Å andra sidan, med tanke på dokumentationen från 1800-talet, behöver det faktiskt inte vara något onormalt eller onaturligt att det kommer flera svåra översvämningar under en 20-årsperiod.

Som vi ska se är dock inte global uppvärmning den enda faktorn som har betydelse för översvämningarnas omfattning. Det finns flera ganska handfasta orsaker till att de kan bli värre, både naturliga och antropogena. Jag kommer till det strax.

Jag saknar exakta data från 2018 och 2019, men det betyder gissningsvis att översvämningarna höll sig inom eller under det normala, åtminstone i skadeverkningar och dödfall. En karta över översvämningarnas utbredning 2019 talar också för att de var betydligt mindre än 1988, 1998 och 2009, som omfattade 60-90% av landet.

Även 2018 verkar översvämningarna ha varit begränsade (Flood Observatory, Colorado). För 2020 är uppskattningarna fortfarande osäkra (24%-37%), och breder översvämningen ut sig mer än 35 % så räknas den som svår. Annars har de senaste 6 årens översvämningar inte varit särskilt omfattande ur klimatsynpunkt, även om de kan ha slagit hårt mot människor, egendom, industrier, jordbruk och infrastruktur. Ur allmänmänsklig synvinkel är det naturligtvis lidandet, skadorna och kostnaderna som står i fokus och avgör om det ska beskrivas som en stor katastrof eller inte, men inte ur klimatsynpunkt. En översvämning kan vara ”den värsta på x antal år” ur humanitär och/eller ekonomisk synvinkel, och bilderna av förödelsen nog så dramatiska, utan att den nödvändigtvis är onormal till sin omfattning.

Jag har inte sammanställt någon statistik globalt på motsvarande sätt, och de data som finns lättillgängliga handlar om antal döda. Det har också sitt intresse, även om det inte säger något om klimatförändringar, utan snarare om hur välutvecklat det drabbade landet är:

Den här positiva utvecklingen beror främst på ökat välstånd, moderna byggmetoder och den allmänna ekonomiska och tekniska utvecklingen. Men det är viktig information. Klimatet kommer alltid att bjuda på prövningar, och lösningen är med stor sannolikhet inte att sluta använda fossila bränslen, utan att satsa på ekonomisk utveckling och billig, pålitlig energi.

Enligt EMDAT har dock det totala antalet naturkatastrofer ökat kraftigt under 1900-talet:

Statistiken är nog inte helt tillförlitlig innan 1964 då OFDA (Office of Foreign Disaster Assistance) etablerades i USA, och en stor del av uppgången kan förklaras av förbättrad observation och dokumentation. Men det är mycket tveksamt om statistiken från EMDAT är tillförlitlig när det gäller antalet naturkatastrofer de senaste 50 åren heller. Den definition man använder för att en händelse ska räknas som naturkatastrof är formulerad på ett sådant sätt att de överskattar antalet efter 1964.

Det räcker nämligen med att ett av fyra mycket lågt ställda kriterier är uppfyllda för att ett naturfenomen ska räknas som en internationell naturkatastrof, till exempel att minst 10 personer dör eller 100 personer påverkas:

Sådant rapporterades och dokumenterades knappast systematiskt på samma sätt före 1964. Och mycket riktigt är en växande andel av de naturkatastrofer som rapporteras små eller medium (i blått):

Orsaker till extrema översvämningar

Extrema översvämningar kan orsakas av flera andra faktorer, både naturliga och antropogena, som inte har något med global uppvärmning att göra (FloodWorld):

Antropogena orsaker

1. Snabb och tilltagande urbanisering med modern bebyggelse och vägar gör att vattnet sprids över större områden. Städer är 6 gånger mer sårbara för översvämningar än andra landområden. Städerna i Bangladesh är också väldigt utbredda geografiskt, med låg bebyggelse.
2. Avskogning för jordbruk och bränsle uppströms har gjort avrinningen av regnvatten snabbare, och att vattenmassorna orsakar mer jordskred.
3. Ett växande behov av sötvatten för bevattning, konsumtion och industriella behov har sänkt grundvattennivån med 2,5 cm per år, vilket inte bara ökat risken för att saltvatten ska tränga in i brunnarna, utan också har orsakat landsänkning.
4. Myndigheterna har ibland haft svårt att hinna med (och ha råd) att reparera skador på invallningar och andra anordningar som ska skydda mot översvämningar.
5. Invallning av kanaler i floddeltat bidrar till större variationer av tidvattnet genom att tränga ihop vattenflödena.
6. Uppodling av ny mark i floddeltat ökar sårbarheten för översvämningar, eftersom plöjd åkermark sköljs bort lättare av monsunregnen. Under 34 år i slutet av 1900-talet minskade landytan utefter floderna Jamuna, Ganges och Padma 1 544 km². men det beror alltså inte nödvändigtvis på att översvämningarna blivit värre.

Naturliga orsaker

1. Landsänkning. Syvitski et al (2009) uppskattade att deltaområdena i Bangladesh sjunker med mellan 8 och 18 mm/år.
2. Häftiga monsunregn sammanfaller med en kraftig cyklon och/eller snabb snösmältning i Himalaya.
3. Havsvattenståndet anses stiga snabbare i Bangladesh än i resten av världen. Minst hälften, antagligen mer, beror dock inte på att havsytan stiger, utan på andra faktorer. Jag återkommer till det nedan, liksom frågan om människan förvärrar problemet genom att bidra till global uppvärmning.
4. När den globala medeltemperaturen stiger ökar risken för kraftiga monsunregn, ökad snösmältning och intensivare cykloner. Sådana klimatsvängningar sker helt naturligt över decennierna, och beror inte nödvändigtvis på utsläpp av växthusgaser. Om havsvattenståndet fortsätter att stiga som det gjort i minst 150 år kommer det också att öka risken för allt svårare översvämningar.

Det finns ännu inga empiriska data som talar för att människans utsläpp av växthusgaser har haft någon betydelse för klimatet, bara teoretiskt i klimatmodeller, eftersom de är programmerade så. Och i kraftigt ”justerade” temperaturdata.

Nederbörd

Monsunregnen står för 80% av nederbörden i Bangladesh. Den genomsnittliga mängden regn i juli, som normalt är den regnrikaste månaden, har under perioden 1901-2016 varit 517,45 mm, enligt Världsbankens klimatdatabas:

Jämför man den genomsnittliga nederbörden i juli under fyra olika perioder under denna tid (3 på 30 år + en på 26 år) ser man att nederbörden inte ökat, utan minskat:

Alltså: Genomsnittlig regnmängd i juli under fyra perioder 1901-2016

1901-1930	530,68 mm
1931-1960	513,23 mm
1961-1990	523,53 mm
1991-2016	500,05 mm

De senaste decennierna har det alltså regnat mindre i genomsnitt under juli månad än under någon av de tidigare 30-årsperioderna. Värst var det i början av 1900-talet. Även genomsnittet för juni månad är mindre än för de tidigare perioderna. I augusti regnade det i genom snitt mer 1901-1960 än 1961-2016. För övriga månader är skillnaderna små och oregelbundna.

Stigande havsvattenstånd

Enligt Världsbanken kommer Bangladesh att drabbas hårt av stigande havsvattenstånd i framtiden:

”In Bangladesh, 40% of productive land is projected to be lost in the southern region of Bangladesh for a 65cm sea level rise by the 2080s. About 20 million people in the coastal areas of Bangladesh are already affected by salinity in drinking water. Rising sea levels and more intense cyclones and storm surges could intensify the contamination of groundwater and surface water causing more diarrhea outbreaks.”

I NOAA:s databas Sea Level Trends finns inga data från någon vattenståndsmätare alls i Bangladesh. Men det intryck man får av media och olika rapporter är att havet stiger mer där än på andra håll. Stämmer det, och vad beror det i så fall på?

Forskarna John Pethick vid Newcastle University och Julian D. Orford vid Queens University i Belfast har undersökt höjningen av havsvattenståndet i sydvästra Bangladesh i studien Rapid rise in effective sea-level in southwest Bangladesh: Its causes and contemporary rates.

Mätningar av den relativa stigningen av vattenståndet (RMSLR, Relative Mean Sea Level Rise) varierar beroende på var man mäter, till exempel mellan 7,9 mm/år vid utloppet och 2,8 mm/år 10 mil uppströms. Redan det betyder ju att andra faktorer än global uppvärmning spelar in, exempelvis landsänkning, men studiens poäng är att max-nivåerna (ESLR, Effective Sea Level Rise) vid högvatten är betydligt högre än så.

”However, the figures for the RMSLR disguise the fact, shown by the tide gauge records, that the high water levels are rising much more rapidly: at 10.7 mm a^-1 at the mouth of the estuary and at 17.2 mm a^-1 at 100 km inland.”

Det har naturligtvis stor betydelse vid översvämningar, men vad beror de höga nivåerna på?

”The rate of increase in ESLR is shown to be due to a combination of deltaic subsidence, including sediment compaction, and eustatic sea level rise, but principally as a result of increased tidal range in estuary channels recently constricted by embankments.”

I den utsträckning som översvämningarna i Bangladesh ökar i omfattning eller frekvens är orsakerna alltså betydligt mer komplicerade än att havsvattenståndet stiger på grund av global uppvärmning.

Havsvattenståndet i världen stiger visserligen också med några millimeter per år. Och det beror på den globala uppvärmning som pågått ända sedan den 500 år långa ”lilla istiden” började tina upp på 1700-talet. När isarna smälter ökar vattenmängden i haven, och det allt varmare vattnet expanderar. Generellt i världen finns det dock inga tecken på att havsvattenståndet stiger på grund av en accelererande global uppvärmning. Det har stigit i samma takt ända sedan mätningarna började.

I New York har havsnivån stigit i samma takt sedan 1850-talet, delvis beroende på att marken sjunker sedan istiden:

I Sverige har vi landhöjning, som är större än havshöjningen, så det relativa havsvattenståndet sjunker:

Det ser olika ut på olika platser världen över, men det ser likadant ut överallt. Bortsett från ofta ganska stora årliga variationer numera samma som för hundra år sedan.

Det här är mättningar som görs vid kusterna, i hamnar, men sedan 1993 mäts havsvattenståndet även över hela havsytan med hjälp av satelliter. Inte heller där kan man se någon acceleration som skulle kunna bero på en accelererande växthuseffekt:

Resultaten visar mer höjning av havsnivån än vid kusterna, och det beror på att satelliterna även registrerar havens värmeexpansion. Sätter man ihop de här två olika typerna av data kan man få det att se ut som att höjningen av havsvattenståndet accelererade 1993, men det är alltså två olika tekniker som mäter olika saker:

Läs mer:

Hotas världens kuster av stigande hav?

Hälften av havsnivåhöjningen påverkar inte kusterna

Cykloner

Wikipedia listar 68 svåra cykloner som drabbat Bangladesh sedan 1800. 17 stycken på 1800-talet, 38 på 1900-talet och 13 på 2000-talet fram till i år. I den mån man kan lita på dokumentationen under 1800-talet så verkar de sannerligen ha blivit fler, vilket är rimligt eftersom haven blivit varmare. Det är också intressant att se hur de dokumenterade cyklonerna fördelar sig:

11 av de 17 cyklonerna på 1800-talet inträffade mellan 1822 och 1852, ofta i flera år i följd: 1822, 1823 och 1824. Och fem cykloner 1844-1952. På 1900-talet var det 18 cykloner på 19 år mellan 1958 och 1977, varav 5 år med cykloner både vår och höst (1958, 1960, 1965, 1971 och 1974). Under de 17 åren från 1983 till 1998 inträffade 13 cykloner. Det kan inte tolkas som en ökning.

Under 2000-talet har det inträffat 13 cykloner på 20 år. Åren 2007, 2009, 2016 och 2019 kom det två cykloner. Det framstår som ganska normalt. Trenden kan i alla fall inte beskrivas som ökande.

Jag har tyvärr inga data som gör det möjligt att på något systematiskt sätt jämföra hur kraftfulla cyklonerna varit.

Globalt sett finns det i alla fall inga tecken på att orkaner/stormar blivit vare sig fler eller kraftigare:

Temperatur

Den lokala temperaturen i Bangladesh har egentligen ingen betydelse alls för hur landet eventuellt kan komma att drabbas av global uppvärmning. Det är inte den som styr monsunen, cyklonerna eller havsvattenståndet. Men den har betydelse för jordbruket, som antas komma att drabbas hårt av stigande temperatur i ett redan varmt tropiskt klimat:

Frågan är om man kan se några tecken på global uppvärmning i Bangladesh. NASA-GISS har data från 8 glest utspridda aktiva stationer i sin databas, men också en hel del från stationer som slutat rapportera:

Det är få dataserier som är kompletta eller täcker hela 1900-talet. Väderstationen i Barisal i södra Bangladesh har dock data ända från 1890:

Den gula linjen visar vilka temperaturer som uppmäts, den ljuslila (nedre) den korrigering som NASA-GISS gjort, och som presenteras som den verkliga, officiella temperaturen. Av någon anledning har man sänkt temperaturen med ungefär 1°C. Enligt originaldata blev det ungefär 1°C varmare från 1910 till mitten av 1950-talet, följt av en snabb sänkning av temperaturen som höll i sig till mitten av 1970-talet, och därefter kom en ny uppvärmning till 1985, då kurvan gör ett uppehåll. Sen finns det data först 2015-2020, då kurvan visar en snabb och kraftig uppvärmning som landar på samma nivå som toppen 1955. Efter homogenisering visar kurvan för Barisal istället en oroande uppvärmning under hela 1900-talet, där den uppmätta temperatursänkningen mellan 1955 och 1975 istället blivit till en platå. Vad som såg ut som en naturlig klimatcykel med omväxlande uppvärmning och avsvalning har förvandlats till oroande temperaturstegring, som lätt kan kopplas till global uppvärmning och antropogena orsaker.

Är det en rimlig och vetenskapligt grundad korrigering? Homogenisering innebär att man justerar data-anomalier från en station med hänsyn till stationerna omkring. Den närmaste stationen, Majde Court, ligger 76 kilometer från Barisal, och slutade rapportera på 1990-talet:

Här ligger de uppmätta temperaturerna mycket riktigt lägre än i Barisal, men trenden är sjunkande under hela perioden. Det är inte lätt att se hur dessa data skulle kunna motivera att justera kurvan för Barisal till närmast konstant uppvärmning. Efter justering hamnar dock temperaturerna i Maijde Court överlag på ungefär samma nivå som 1935-1960 i originalkurvan i Barisal, utan några tecken på en oroande uppvärmning (avkylningen är borta, dock).

Den näst närmsta väderstationen är Khulna, som ligger 83 kilometer från Barisal:

Här har NASA-GISS också ändrat de uppmätta temperaturerna, som visar uppvärmning till 1965, och därefter avsvalning tillbaka igen, men som efter homogenisering har en svag trend uppåt. Data före 1980 har justerats ner, men därefter upp.

Här är ytterligare ett exempel från den aktiva väderstationen i Bogra, i norra Bangladesh (ljuslila linje=uppmätt, svart=justerat):

Återigen en kurva med stora luckor, och där NASA-GISS sänkt temperaturerna på ett sätt som får uppvärmningen i slutet, mellan 2010 och 2020, att framstå som en fortsättning på en trend från 1930-talet., medan den inte alls framstår som exceptionell jämfört med de uppmätta temperaturerna från tidigare.

Till sist en station vid havet i sydöstra Bangladesh där uppmätta data faktiskt visar en uppvärmning de senaste decennierna, Shah Amanat Intl:

Efter 50 år av oförändrad temperatur blev det plötsligt ungefär 1°C varmare (svårt att säga exakt när på grund av luckan i grafen) under 2000-talet. Global uppvärmning? Nja, det här är alltså data från den näst största internationella flygplatsen i Bangladesh, civil och militär, i utkanten av den stora industri- och hamnstaden Chittagong med 9,5 miljoner invånare:

På Wikipedia kan man läsa om flygplatsen, att: ”In March 1998, a major renovation and expansion began, which ended in December 2000”.

Smältvatten från Himalaya

De stora floderna som bildat det delta där Bangladesh ligger transporterar vatten från hela Himalaya. Både Ganges och Brahmaputra följer bergsmassivet från väster till öster. Brahmaputra rinner upp i västra Tibet på den norra sidan, medan Ganges ligger söder om, och även avvattnar stora delar av norra Indien. Det blir stora vattenmassor när det regnar mycket och snön smälter, men det är också tack vare allt näringsrikt slam de för med sig som Bangladesh existerar över huvud taget.

Ny forskning (Maurer et al 2019) talar för att smältningen accelererat i Himalaya 2000-2016 jämfört med 1975-2000:

”Our results indicate that glaciers across the Himalayas experienced significant ice loss over the past 40 years, with the average rate of ice loss twice as rapid in the 21st century compared to the end of the 20th century.”

Tyvärr finns det dåligt med data för tiden innan dess, och det gör det omöjligt att bedöma om detta är en del av en naturlig klimatcykel eller en anomali orsakad av antropogen global uppvärmning. Glaciärer har minskat i hela världen sedan den lilla istiden, exempelvis i Glacier Bay i Alaska:

Och Jacobshavns-glaciären på Grönland:

Enligt Maurer et al 2019 har Alperna de bästa dataserierna i världen för glaciärer på hög höjd: ”The Alps contain the most detailed long-term glaciological and high-elevation meteorological records on Earth, and the climatic sensitivity and behavior of these European glaciers are well understood compared to glaciers in HMA.”

Grönlands glaciärer har haft en liknande cyklisk utveckling under 1900-talet:

Det visar hur viktigt det är med historiska perspektiv. Himalayas glaciärer började sannolikt också minska långt innan människan börjat släppa ut växthusgaser i någon nämnvärd utsträckning, och under 1900-talet har de troligen både vuxit och minskat av helt naturliga skäl. Ser man bara till perioden 1975-2016 ser det ut som en pågående katastrof, som kan kopplas till utsläppen av växthusgaser. Men man får hela bilden blir det uppenbart att det bara är en del av en naturlig klimatvariation.

Enligt Maurer et al 2019 har temperaturen i Himalaya dock stigit i stort sett konstant från 1900 till 2016, framför allt sedan 1980-talet:

Totalt refererar Maurer et al 2019 till nästan 200 väderstationer i Hindu Kush via den kinesiska vädertjänsten (China Meteorological Administration), varav 94 ska ha långa dataserier för hela 1900-talet (gula linjen i övre grafen). De följer den den globala medeltemperaturen från NASA-GISS närmast exemplariskt:

Det kan låta förtroendeingivande – om det bara vore så att man kunde lita på data från NASA-GISS. Att deras homogeniserade data inte är tillförlitliga är jag helt övertygad om. Inte heller tror jag på att det finns 94 kvalitetskontrollerade stationer i Himalaya som har data kontinuerligt ända från 1900.

Jag kan tyvärr inte kontrollera dessa data på den kinesiska vädertjänsten i detalj, men jag har gjort några stickprov från databasen vid NASA-GISS för att se vilka temperaturer som uppmätts och hur de har justerats. De båda nationella vädertjänsterna verkar ju trots allt vara överens om temperaturförändringarna, och om det finns anledning att ifrågasätta kurvan från NASA-GISS så kastar det en skugga av tvivel även över de kinesiska dataserierna. Här är data från fem stationer, där den gula linjen visar vilka temperaturer som faktiskt uppmätts, och den ljuslila hur NASA-GISS ändrat dem:

Jag hittar ingen rimlig vetenskaplig förklaring till hur de uppmätta temperaturerna sänkts så kraftigt, och därmed gett upphov till global uppvärmning istället för naturliga klimatvariationer under 1900-talet. Liknande justeringar av 1900-talets temperaturer har gjorts av NASA-GISS över hela världen. Här är bara några exempel:

Läs mer om de justeringar som görs av NASA-GISS här:

Varför man inte kan lita på de officiella temperaturkurvorna

Är justeringarna av temperaturdata legitima?

Är det extremt varmt numera?

Bevis för att temperaturdata manipuleras utan vetenskaplig grund

När NASA erkände att de ändrat 1900-talets temperaturer på Island utan vetenskaplig grund

Eftersom homogeniserade data från den kinesiska vädertjänsten stämmer överens med homogeniserade data från NASA-GISS har jag inget förtroende för dem heller.

Andra orsaker till smältning

Det finns även andra anledningar än global uppvärmning till att glaciärer smälter i Himalaya, exempelvis sot från ved- och koleldning. Lokalt används ved som bränsle för uppvärmning och matlagning, och i Kina har användningen av dåligt renad kolkraft ökat, vilket sprider sot över Himalayas glaciärer. Det innebär att isen blir mörkare och absorberar mer värme och smälter snabbare.

Skördar

Det finns förstås många tänkbara skäl till att skördarna ökar, exempelvis mekanisering, konstgödning och att nya arealer dikas ur. Men eftersom jordbruket är ett område som förväntas påverkas negativt av tilltagande uppvärmning, större översvämningar, kraftigare monsun och starkare cykloner, har det sitt intresse att titta närmare på det. Det är förstås ingen tvekan om att översvämningar, monsuner och cykloner skapar enorma problem för Bangladesh, inte minst jordbruket. Men någon katastrof verkar inte vara på gång (Our World in Data):

Globala data:

Tomatskörden i världens länder 1961:

Och 2018:

Det är inget bevis för att klimatet blivit gynnsammare för odling, men det är i alla fall en rimlig hypotetisk delförklaring. Utvecklingen talar i alla fall inte för att klimatförändringarna under den här tiden haft några katastrofala effekter. Däremot vet vi att både användningen av fossila bränslen och den ökade koldioxidhalten varit positiva faktorer. Och att moderna högteknologiska samhällen kan skydda sig bättre mot klimatrelaterade hot.

Utveckling

Det är intressant att se hur statistiken för ekonomisk utveckling och livskvalitet går stick i stäv med de domedagsförväntningar som sprids idag. Indikatorer för både ekonomi och livskvalitet har varit väldigt positiva, samtidigt som koldioxidhalten stigit och klimatlarmen blivit alltmer alarmerande.

Läs mer

Här på Klimatforum finns artiklar om alla tänkbara frågor kopplade till klimathotet, exempelvis havsisen i Arktis, glaciärer, isbjörnar, hotade arter, havsvattenstånd, torka, nederbörd, stormar, korallblekning, havsförsurning och klimatrelaterade naturkatastrofer. Det finns också information om den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, koldioxidhaltens betydelse i livets historia och vad forskarna egentligen är eniga om och inte.

---

---

Borde man oroa sig för KLIMATHOTET?

Min bok ”Borde man oroa sig för klimathotet” kan köpas på Elsa Widdings förlag på webbplatsen Klimatkarusellen.

Några läsares reaktioner:

“Har boken hemma på bordet, slår upp ibland. Hade det på bordet vid middagsbjudningar (före Corona). Obetalbart bra. Riktig njutning att läsa. Beställde boken precis till mitt barnbarn som födelsedagspresent- 13 år. Perfekt!”

“Boken är mycket läsvärd, borde läsas av alla människor men främst av våra politiker så dom slutar med sina vansinniga och meningslösa projekt.”

“Jag läste färdigt din bok idag. Otroligt berikande och omtumlande. Vilket otroligt arbete som ligger bakom den.”

Recensioner

Göran Sjöberg: https://anthropocene.live/2020/04/28/borde-man-oroa-sig-for-klimathotet/

Ingemar Nordin: http://www.klimatupplysningen.se/2020/05/04/en-faktarik-bok-om-klimatet/

Intervjuer (Youtube)